Staten har inte egen jakt- eller fiskerätt på det område där Girjas sameby har sina året-runt-marker.

Hovrätten fastställer nämligen att samebyn har bättre rätt än staten till jakt efter småvilt och till fiske, men till skillnad från tingsrätten i Gällivare avslår hovrätten samebyns yrkande om att utan statens samtycke kunna upplåta sin rätt till jakt och fiske.

I dag kom alltså den uppmärksammade domen i Girjasmålet. Hovrätten för Övre Norrland har kommit fram till att staten inte har någon egen jakt- eller fiskerätt på den fastighet som Girjas samebys året-runt-marker ingår i. Men till skillnad från tingsrätten avslår hovrätten byns yrkande om att utan statens samtycke kunna upplåta sin rätt till jakt och fiske.

Så här skriver Hovrätten: ”Under slutet av 1800-talet, då samerna fick sin rätt fastställd i lag, hade staten inte någon sådan rätt på denna mark. Hovrätten konstaterar att staten inte heller därefter fått någon egen rätt att jaga eller fiska inom detta område. Eftersom staten inte har egen jakt- och fiskerätt har staten som markägare inte heller någon rätt att upplåta till andra.”

Inte i strid med grundlagen

Hovrätten kommer fram till att den rätt till renskötsel, jakt och fiske som samer i det omtvistade området upparbetat genom historien inte uteslutit andra från att jaga och fiska på samma mark. Att samebyn idag inte ensamt får bestämma över jakten och fisket står därför inte i strid med grundlagens egendomsskydd. Inte heller utgör lagstiftningen som förbjuder samebyn att upplåta jakt och fiske en olaglig diskriminering av samer, vilket Högsta domstolen konstaterade redan 1981 i det så kallade Skattefjällsmålet.

Eftersom målet i huvudsak behandlat den del som samebyn har vunnit betraktas staten som förlorande part och staten ska därför betala alla rättegångskostnader.

– Målet har varit mycket omfattande och innehållit en rad svårbedömda frågor konstaterar hovrättspresident Margareta Bergström.