Lantbrukare och jägares oro för djur och sysselsättning bör tas i beaktning när det gäller hållbar rovdjursförvaltning, enligt forskare. Foto: Peter Seitzberg

”Rovdjursförvaltningen bör ta hänsyn till människors oro”

En studie som gjorts av Göteborgs universitet framhåller att rovdjursförvaltningen i större grad bör adressera lantbruksföretagare och jägare.

Lantbrukare och jägare som lever i rovdjurstäta områden har lågt förtroende för den svenska rovdjursförvaltningen.
Det visar en studie som gjorts av Göteborgs universitet.

 

Oro och stress

När rovdjur som varg etablerar sig i jägare och lantbrukares närområden så tvingas människorna att anpassa både djurskötsel och jakt, enligt studien.
Närheten till rovdjuren får även ekonomiska konsekvenser i form av skadeförebyggande arbete och i samband med angrepp. Ytterligare ett problem är att angrepp också kan stressa tamdjuren under en lång tid. Till exempel kan mjölkproduktion och kalvning hos kor påverkas.

”Komplex fråga att flytta vargar”

”Värdefullt underlag”

Carl-Johan Lindström, Naturvårdsverket.

– I vårt arbete med förvaltningsplaner för stora rovdjur är samexistens mellan människor och rovdjur en nyckelfråga. Den här studien är ett värdefullt underlag för oss och visar att vi behöver fortsätta vidta insatser på området för en hållbar rovdjursförvaltning, säger Carl-Johan Lindström, chef för Naturvårdsverkets viltförvaltningsenhet i ett pressmeddelande.

 

Anonyma ansökningar föreslås

Forskarna föreslår att rovdjursförvaltningen i större utsträckning bör adressera den oro och ekonomiska otrygghet som lantbruksföretagare och jägare i dag upplever.
Det kan handla om att ta fram en sammanställning på åtgärder som använts inom andra förvaltningsområden för att minska otrygghet, konflikter och misstro. Anonymisering av skyddsjaktsansökningar och ansökningar om bidrag skulle även kunna vara ett sätt att adressera problemet med rovdjursaktivister.

Fakta

Rapporten Att leva nära stora rovdjur – perspektiv på psykosociala och socioekonomiska konsekvenser har gemensamt finansierats av Naturvårdsverket, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Svenska Jägareförbundet (SJF). Den bygger på en studie av forskarna Annelie Sjölander-Lindqvist, Simon Larsson och Juliana Bennett, på Gothenburg Research Institute på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Den huvudsakliga datainsamlingen består av 47 djupintervjuer, samt en telefonenkät där 300 personer tillfrågades och svarsfrekvensen låg på 38 procent. I studien ingår även tidigare intervjumaterial från perioden 2006−2010, samt analyser av skyddsjaktsansökningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev