Tidigare i veckan rapporterade Svensk Jakt om hot mot en anställd i Jägareförbundet, i samband med björnjaktspremiären. Detta hot var bara ett i en rad liknande dåd.

Enbart under innevarande år har jaktfientliga extremister gjort ”hembesök” hos två förtroendevalda företrädare för Jägareförbundet, länsföreningarnas ordförande i Värmland och i Dalarna, samt vid landsbygdsminister Peter Kullgrens (KD) bostad (se separat faktaruta).

”Vet var ni bor”

I samtliga fall har det underliggande syftet varit att manifestera ”vi vet var ni bor” – och på detta sätt frammana rädsla hos såväl de som utsatta som andra.

Svensk Jakt har kontaktat Polismyndighetens högsta ledning, för att få svar på frågor om hur myndigheten ser på den här typen av brottslighet.

Vi ville ställa följande frågor:

• Hur ser Polismyndigheten på den här typen av aktioner?

• Vad gör Polisen för att förebygga/förhindra och lagföra?

• Finns de verktyg som behövs för att kunna hantera den här typen av hot?

• Om inte, vad saknas? Krävs ytterligare politiska beslut?

Vi har inte fått någon intervju med rikspolischefen, men Petra Lundh lämnar en skriftlig kommentar till Svensk Jakt:

Petra Lundh, rikspolischef. Foto: Polismyndigheten

”Detta är brott som riktar sig mot personer utifrån deras profession och roll, vilket är mycket allvarligt. Syftet är att försöka skrämma genom hat och hot, något som vi aldrig kan acceptera.”

Rikspolischefen fortsätter:

”Jag skulle inte säga att detta är en fråga som i första hand kräver skärpt lagstiftning. Det viktiga för oss är att så tidigt som möjligt få all information i ärendet för att kunna agera snabbt och effektivt. Många gånger är såväl den drabbade som eventuella vittnen rädda, vilket är helt förståeligt, och kanske tvekar innan de anmäler. Det gör det svårare för oss, men oavsett ska vi alltid ta dessa brott på stort allvar och vidta alla de utredningsåtgärder vi kan.”

Allvarligt

Vad gäller Svensk Jakts frågor om vad Polisen mer specifikt gör för att förebygga, förhindra och lagföra hänvisar rikspolischefen Petra Lundh till polisregion Bergslagen, där de aktuella brotten har begåtts och utreds.

Niclas Hallgren är biträdande regionpolischef i Bergslagen. Han instämmer i rikspolischefens fördömande av den här typen av av aktioner:

– Vi ser allvarligt på det här. Det är ett hot mot medborgarnas möjlighet att utöva sina medborgerliga rättigheter. Att med olagliga metoder försöka påverka människor på det här sättet är inte acceptabelt.

Hur ser då utredningsläget ut vad gäller de aktuella aktionerna?

Niclas Hallgren, biträdande regionpolischef i Bergslagen Foto: Lars Hedelin/Polismyndigheten

– Vi har i region Bergslagen under en tid varit relativt förskonade från djurrättsextremister, men på senare år verkar det ha ökat igen. Vi har ett par ärenden öppna och några pågående förundersökningar. Det jag kan säga om dessa rent generellt är att det är svårt att hitta fram till vilka individer som ligger bakom och utför handlingarna. Det handlar om löst sammansatta nätverk av individer, utan någon sammanhållen styrning.

Hur många personer är det som är aktiva i de här miljöerna?

– Det är svårt att säga hur många det rör sig om. Särskilt vid starten för jakt på stora rovdjur verkar det frammanas folk från olika typer av aktivistgrupperingar, men det finns ingen fast sammanhållen struktur.

– Utöver det som inträffade i Dalarna, som riktades mot en anställd i Jägareförbundet, verkar årets björnjaktsstart varit relativt förskonad från svårare påverkan eller försök till störningar. Jag har i alla fall inte fått några ytterligare rapporter på sådana incidenter. Men vi har alltså ett antal fall som inträffat under året, och vi ser allvarligt på det. Aktionerna visar att det finns en målmedvetenhet och en uthållighet. Tyvärr är det svårutrett, och vi skulle behöva få ytterligare informationsbitar för att kunna lägga det här pusslet bättre.

Går det att säga något om vilket våldskapital de här extremisterna förfogar över?

– Det är svårt att säga, men vid varje anmälan gör vi en riskbedömning, där vi tittar närmare på risken för hotets fullbordan. Men enbart hot i sig är tillräckligt allvarligt. Man vill försöka hota sig till att inskränka människors möjligheter att utföra fullt legala handlingar, och så ska vi inte ha det.

– Med de här händelserna som inträffat under det senaste dryga halvåret har jag nu givit medarbetare i uppdrag att göra en förnyad analys av läget. Vi tar alltså detta på stort allvar och kommer att arbeta vidare med att försöka lagföra de individer som gör sig skyldiga till dessa brott, säger Niclas Hallgren, biträdande chef i polisregion Bergslagen.