onsdag 19 december

Publicerad 3 januari 2018 - 12:14

Vargar drabbade av skabb som fälldes vid den första licensjaktdagen. Foto: Privat samt Boo Westlund

Vargar drabbade av skabb som fälldes vid den första licensjaktdagen. Foto: Privat samt Boo Westlund

Rävskabb kan tömma vargrevir

Breder den fruktade sjukdomen rävskabb ut sig i den svenska vargstammen? Under årets jakt har så här långt två av åtta fällda djur haft skabb. Rävskabb kan också vara orsaken till att revir som tidigare innehållit vargar nu är tomma.

En undersökning som är på väg att färdigställas på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, visar att av 306 undersökta vargar hade 13 procent antikroppar mot rävskabb. Det betyder att de hade eller hade haft rävskabb när de dog.

Undersökningen har gjorts bland prover som SVA haft frysta från vargar som skjutits under licens- eller skyddsjakt samt kommit in som fallvilt mellan åren 2010 och 2016.

– Vi kan notera ett svagt ökande antal rapporter om vargar med skabb. Vi ska fortsätta att analysera materialet från undersökningen, bland annat genom att titta på åldersstrukturer hos smittade djur för att se om det finns något mönster, säger biträdande statsveterinär Erik Ågren.

 

”Vi kan notera ett svagt ökande antal rapporter om vargar med skabb.”

 

Valpar försvinner

Erik Ågren bedömer att det finns ett mörkertal beroende på att SVA sällan eller aldrig får in riktigt unga djur för undersökning.

Erik Ågren.

Erik Ågren. Foto: Göran Ekeberg

– Vargarna som kommer till oss är upp mot året gamla och äldre. Valpar som dör under sin första sommar försvinner snabbt och påträffas sällan. Man kan också tänka sig att de är extra mottagliga och känsliga för rävskabb om sådan finns i flocken, säger Erik Ågren.

Liksom hos räv finns det vargar som är motståndskraftiga mot skabben, och som läker ut hudåkommorna.

– Därför går det inte att säga generellt hur stor dödligheten i vargstammen är på grund av skabb, men att det lokalt försvinner djur från reviren kan mycket väl bero på utbrott av rävskabb.

 

Många vargar med skabb

Jägareförbundets rovdjursansvarige konsulent Gunnar Glöersen har uppfattningen att det är fler skabbangripna vargar nu än tidigare.

Gunnar Glöersen. Foto: Jan Henricson

– Jag har inga klara belägg för det, men under de senaste åren har det varit många rapporter om vargar med skabb, så mitt intryck är att det blivit vanligare. Inför förra årets jakt var Brattforsreviret redan utslaget av skabb. Olsäterparet var också smittade, och i år kan vi konstatera att skabben påverkat hur många vargar som finns i Vimyrenreviret, säger Gunnar Glöersen.

Vargar med skabb har under åren rapporterats över hela vargbältet, från Värmland, Gävleborg, Dalarna, Närke. I år har ett av de skabbangripna djuren skjutits Flatenreviret i Dalarna. Det andra föll i Vimyrenreviret i Värmland.

 

Stor betydelse lokalt

I tidigare analyser har forskarna slagit fast att rävskabben inte är populationsbegränsande för vargstammen som helhet, men klart är att den lokalt kan ha stor betydelse.

– Att vargar försvinner från ett revir kan mycket väl bero på ett skabbangrepp. Om tiken dör under våren är det fullt naturligt att där inte finns några vargar när hösten kommer, till exempel på grund av att hanen vandrar ut och att ungdjuren skingras. Att det är åtta–nio vargar i reviret det ena året behöver alltså inte betyda att där finns några året därpå, säger Gunnar Glöersen.

 

”Vargar dör av sjukdomar. Bland annat av skabb. Detta kan ha stor betydelse för enskilda revir. Mot bakgrund av det ska man från myndigheternas sida vara försiktiga med att säga att det är tjuvjakt som är orsaken när ett vargrevir inte längre innehåller några djur.”

 

Han menar att det här är kunskaper som myndigheterna måste ta hänsyn till när de kommenterar stort uppslagna nyheter i media om att vargar försvinner utan förklaring.

– Vargar dör av sjukdomar. Bland annat av skabb. Detta kan ha stor betydelse för enskilda revir. Mot bakgrund av det ska man från myndigheternas sida vara försiktiga med att säga att det är tjuvjakt som är orsaken när ett vargrevir inte längre innehåller några djur, säger Gunnar Glöersen.

Fakta rävskabb

Sarcoptes scabiei är ett kvalster och tillhör, liksom fästingarna, spindeldjuren. Skabbkvalstren är 0,2–0,45 millimeter långa och 0,2–0,35 millimeter breda. Med sin något tillplattade kropp och korta ben liknar de en sköldpadda.

Kvalstret lever huvudsakligen i hudens översta cellskikt, väl gömt och skyddat mot yttervärlden. I huden gräver skabbkvalstret gångar i vilka honan lägger tre till fyra ägg per dag under sin levnad, vilken är två till fyra veckor.

Äggen kläcks efter några dagar till larver, som via två olika nymfstadier blir vuxna och könsmogna. Hela utvecklingen i huden tar omkring två veckor.

De första hudförändringarna på hunddjuren uppträder oftast på speciella ställen på kroppen, så kallade predilektionsställen, vilka är framknä, has, ryggslutet vid svansfästet samt vid öronkanterna. Dock kan skador ses var som helst på kroppen.

Klådan kan ge upphov till rivskador med sår som så småningom täcks av skorpor. Huden blir ofta förtjockad och sekundära bakteriella infektioner kan tillstöta. Smittade rävar har som bekant dött i 10 000-tal i landet. Upp till 80 procent av rödrävarna i Sverige dog i sarkoptesskabben under 1970- och 1980-talet.

Nu har rävstammen återhämtat sig och rödräv finns idag överallt där den fanns innan smittan kom till Sverige under de första åren av 1970-talet.

Emellertid finns sjukdomen kvar och kommer med stor sannolikhet att finnas kvar under mycket lång tid.

Källa: SVA

Skribent

Jan Henricson

jan.henricson@svenskjakt.se

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

    Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

    Mina artiklar

    För att ta del av dina artiklar behöver du ett medlemskap med tidning hos Svenska Jägareförbundet

    Gott från vilt
    Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
    Byggtips!
    Så bygger du en hundgård
    Ulf Lindroth
    Svensk Jakts vapen- och skytteredaktör tipsar och testar
    Opinion
    Här förs debatten i Jägarsverige
    Provläs Svensk Jakt
    Bläddra i senaste numret
    Här kan du annonsera vapen
    Annonstorget mad allt från hundar till jaktvapen
    För inloggade!
    Så förvarar du vapnet i bilen och stugan
    Drömjakt
    Här finns någonstans att jaga

    Mest läst

      Senaste från Annonstorget

      Har vi för mycket älg?

      Skogsstyrelsen vill minska älgstammen kraftigt i landet. Tycker du att det är ett bra förslag?

      Tio frågor
      Om lodjur och lodjursjakt
      Rävkunskap
      Vad vet du om rävar och rävjakt?
      Är du viltvårdare?
      Testa dina kunskaper om viltvård.
      Rådjursjakt!
      Vad har du för kunskaper om rådjursjakt med hund?
      Älgjakt!
      Kan du något om älgar och älgjakt?
      Jakthundar!
      Känner du igen jakthundraserna?
      Jakttider!
      Kan du din jakttabell?
      Är du jägare?
      Har du rätt kunskaper?
      Fåglar!
      Känner du igen fåglarna?
      Vildsvin!
      Vad kan du om vildsvin och vildsvinsjakt?
      Tio frågor!
      Vad kan du om våra predatorer?
      Spårkunskap
      Vad kan du om spår och spårtecken?
      Viltolycka!
      Hur gör du när en viltolycka inträffar?
      Tio frågor
      Vad kan du om vargar och vargjakt?

      Samtidigt på JaktPlay

      Svensk Jakt på Instagram

      Heta ämnen på Svenskjakt.se