Med anledning av upptäcken av CWD, chronic wasting disease, hos hjortdjur i Norge våren 2016 har nu Livsmedelsverket gått ut med en påminnelse till slakterier och vilthanteringsanläggningar att alla delar av djuret, inklusive skalle, ska bibehållas och finnas tillgängliga tills köttbesiktning är genomförd i sin helhet.
På grund av att flera fall av CWD hos hjortdjur påvisats i Norge våren 2016 går det inte att utesluta att den även finns i Sverige, uppger Livsmedelsverket.

Avmagring och död

CWD kännetecknas av förändringar i hjärnan vilket leder till neurologiska symptomer, avmagring och död.
”Den så kallade passiva övervakningen pågår nu vilket innebär att de slaktkroppar av ren, älg, rådjur och kronhjort som bedöms som otjänliga som människoföda i samband med köttbesiktning provtas för analys av CWD. Prover tas från vävnader i skallen och närliggande anatomiska delar”, skriver Livsmedelsverket i sitt brev till vilthanteringsanläggningar och slakterier som slaktar ren och hägnat vilt.
Mer intensiv provtagning av älg pågår i Jämtland just nu där SVA har bett jägare att skicka in prover.

Den utökade provtagningen innebär att älgskallar måste sparas till dess djurkroppen är besiktigad. Foto: Lars-Henrik Andersson

Mer aktiv provtagning

Efter årsskiftet kommer mer aktiv provtagning igång även inom vilthanteringsanläggningar och slakterier över större områden och mer information kommer när Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, är klar med övervakningsplanen om var, när och hur många djur som ska provtas.
Nu befarar en del anläggningar att det kan bli bekymmer att förvara så många djurskallar fram till dess djurkropparna är besiktigade.
– Vi känner till problematiken. Tyvärr är CWD ett  problem som vi måste ta på stort allvar. Det finns ett Kommissionsbeslut om övervakningen på EU-nivå och vi har inte så mycket att välja på än att följa detta och detsamma gäller för slakterier och vilthanteringsanläggningar, säger Arja Helena Kautto, senior veterinärinspektör och koordinator för viltfrågor på området livsmedelskontroll vid Livsmedelsverket.

Skalle från kronhjort. Foto: Lars-Henrik Andersson

Tar mycket plats

Provtagningen gäller älg, rådjur, kronhjort och ren. Alltså inte dovhjort som verkar mer motståndskraftig mot CWD-smitta.

– Krasst innebär det här att vi måste härbärgera alla skallar från kronhjort, rådjur och älg. Det tar mycket plats och innebär praktiska bekymmer för oss. Dessutom innebär det merkostnader på grund av högre destrueringskostnader. I värsta fall kan vi behöva spara 300 skallar i ett par veckors tid och vart ska vi förvara de? Skallarna behöver ju förvaras i kylrum och det är begränsat utrymme, säger slakteriansvarig Pontus Eriksson vid Öster Malmas vilthanteringsanläggning.
Han menar att hanteringen kommer bli besvärlig. Anläggningen tar emot 200 till 300 djur per vecka, beroende på säsong.
– Jag förstår varför provtagningen måste göras och har inget emot det, men tyvärr skapar det praktiska problem. Skulle vi få CWD hit så skulle det innebära en katastrof för viltet och jakten.