På den här kartan kan du se vilka områden som drabbades värst av nedfallet från Tjernobyl 1986. Lila och orange delar fick mest nedfall. Kött från vildsvin som skjuts i orange- och lilafärgade delar av kartan bör cesiumtestas före förtäring. Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten

Strålsäkerhetsmyndigheten står bakom den nya undersökningen som är den första av sitt slag, där cesiumhalten i skjutna vildsvin följts i ett område under ett helt år.

Studien var enbart koncentrerad till Heby kommun i Uppland, en av de delar av landet som fick mest cesiumnedfall efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986. Köttprover från cirka 250 vildsvin fällda i kommunen under förra året har analyserats. Sammanställningen av materialet ger intressant och delvis oväntad information.

Minst på hösten

Pål Andersson på Strålsäkerhetsmyndigheten är ansvarig för undersökningen. Han säger:
– Vi såg en tydlig årstidsvariation. De lägsta halterna av cesium uppmättes i de vildsvin som sköts mellan mitten av september och mitten av november. Men om det här är något som gäller generellt eller bara för året 2018 vet vi inte. Torka, snömängd och liknande saker kan säkert påverka nivåerna av cesium. Därför vill vi fortsätta och analysera prover även under 2019.

Men är det inte märkligt att halterna är som lägst på hösten? För rådjur är det väl tvärtom med högst nivåer på hösten?

– Det styrs av vad djuren äter. En hypotes kan vara att vildsvinen under vintern bökar fram och äter mycket underjordssvamp av typ hjorttryffel. Just tryffel innehåller mycket cesium. Under hösten kanske de har gått över till att äta mera på fält, ekollon i skogen och liknande föda som innehåller lite cesium. Att rådjur har högst halter cesium på hösten beror på att de äter ovanjordssvamp som är vanligast då, svarar Pål Andersson.

Han berättar att värdena av cesium kan variera kraftigt, till och med mellan olika vildsvin vid samma åtelplats, beroende på vad de enskilda individerna ätit. En individ kanske har hittat en plats med mycket tryffel medan en annan individ ätit något helt annat.

Pål Andersson tillägger att cesium avsöndras via avföringen, något som innebär att ett vildsvin kan innehålla en hög halt under en period för att sedan ha en mycket lägre halt några veckor senare.

Högst i två årsungar

Högsta värdena som uppmättes i studien kom från två årsungar som sköts i mars 2018 i Huddungeby. Dessa innehöll 22.517 becquerel respektive 21.190 becquerel per kilo kött, alltså klart över den gräns (10.000 becquerel) då köttet anses vara otjänligt som människoföda.

Från mitten av september till och med mitten av november kom det inte in ett enda prov från kommunen som innehöll 1.500 becquerel eller mer. Överstigs detta värde får köttet inte säljas i butik. Köttet bör då heller inte förtäras mer än högst några gånger per år, enligt Livsmedelsverkets rekommendation.

Hur ska man då agera som vildsvinsjägare i områden som fick radioaktivt nedfall från Tjernobyl?

– Det finns en karta på Strålskyddsmyndighetens hemsida med olika färger som anger hur mycket Cesium-137 som föll ned i olika områden. Om platsen där vildsvinets skjuts har orange till lila färg kan mer än vart 20:e skjutet vildsvin innehålla 10.000 becquerel eller mer. Då ska köttet inte ätas överhuvudtaget, svarar Pål Andersson.

Bör testas

I de områdena bör vildsvinsköttet testas innan det äts för att vara på den säkra sidan.
– I de gulfärgade delarna kan en del djur komma upp i 1.500 becquerel men knappast så högt som 10.000 becquerel. Här får varje jägare själv avgöra om han eller hon vill testa köttet. I de gröna och blå områdena är risken liten att vildsvin innehåller skadliga mängder cesium, säger Pål Andersson.

Köttprover kan lämnas in för test vid olika laboratorier, bland annat i Uppsala och Gävle. Googla på ”Mäta cesiumhalt” så hittar du kontaktuppgifter. Mer information om undersökningen i Heby finns på Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida.

Thomas B Andersson