Den 11–13 november anordnade Naturvårdsverket Viltkonferens 2019, som vänder sig mot myndighetspersoner, forskare och andra personer som på olika sätt arbetar med svensk viltförvaltning.

Olika forskare fick också kort presentera aktuell forskning. Viltkameraövervakning, den så kallade moharens framtid och utmaningar med snabbt växande gåspopulationer var några av de områden som avhandlades.

Viktiga våtmarker

I presentationen ”Utsättning av änder – vad händer med den biologiska mångfalden?” berättade Pär Söderquist från Högskolan i Kristianstad om de preliminära resultaten från sin senaste studie. Bland annat visade studien att:

• Anlagda våtmarker har högre biologisk mångfald än naturliga diton.
• Utsättning av gräsänder i de anlagda vattnen påverkar inte den biologiska mångfalden.
• Av de cirka 250.000 änder som årligen sätts ut i Sverige överlever endast drygt två procent.

Resultaten har ännu inte publicerats i någon vetenskaplig tidskrift och måste därför, ännu så länge, tas med en nypa salt. Svensk Jakt återkommer därför längre fram med mer utförlig rapportering om resultaten av studien. Om de står sig i den vetenskapliga granskningen är det förstås goda nyheter för alla de markägare som står i begrepp att anlägga våtmarker, där ett av syftena kan vara att sätta ut änder för jaktändamål.

Med sikte på framtiden

Viltkonferensdeltagarna kom från bland annat universitet och högskolor, länsstyrelser, Svenska Jägareförbundet och andra organisationer. Konferensen bestod av workshopar, där olika grupper fick diskutera vilka forskningsbehov som den svenska viltförvaltningen har i framtiden.