
I ett nytt beslut om oljering av skarvägg avgjordes ärendet redan med förvaltningsrättens avgörande. Foto: Anders Jarnemo
Oljeringsfrågan på tapeten igen – nytt beslut kan verkställas
Kammarrätten underkände oljering av skarvägg på Soteskär i Bohuslän, men rätten prövar inte överklagan från Birdlife om oljering på en annan ö i Bohuslän. Den tidigare kammarrättsdomen kan därmed inte anses prejudicerande i detta fall.
Svensk Jakt har tidigare berättat om en segdragen rättsprocess efter att Länsstyrelsen i Västra Götaland beviljat skyddsjakt genom oljering av skarvägg på ön Soteskär i Bohuslän.
Birdlife överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagan. Birdlife gav sig dock inte utan överklagade beslutet till kammarrätten som gjorde en annan bedömning än förvaltningsrätten och stoppade oljeringsbeslutet.
Brist på vetenskapligt underlag
Kammarrätten hänvisade till att det inte fanns tillräckligt med vetenskapliga underlag för att kunna bevisa att skarven påverkar fiskbestånden negativt i Bohuslän. En överklagan till Högsta förvaltningsdomstolen lämnades in, men de meddelade inte prövningstillstånd.
Nu visar det sig att kammarrätten gör en annan bedömning kring ett nytt beslut om oljering från Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
I våras tog myndigheten beslut om oljering av skarvägg på Kollholmen i Byfjorden. Beslutet överklagades Birdlife och Bohusläns ornitologiska förening till förvaltningsrätten, som fastslog länsstyrelsens beslut. Då tog organisationerna överklagan vidare till kammarrätten. På måndagen meddelade kammarrätten att det inte medger prövningstillstånd.
Gör annan bedömning
Christine Godeau, vilthandläggare på länsstyrelsen, skriver i ett mejl till Svensk Jakt att myndigheten använt sig av en dietstudie av skarvar i området som visar att de äter en mindre del torsk och att måndagens besked från kammarrätten tolkas som att prejudikatet har ändrats.
I förvaltningsrättens avgörande hänvisade de bland annat till kammarrättens avgörande i målet om oljering på Soteskär:
”det krävs ett underlag som visar ett tydligt samband mellan skarvens aktivitet och minskningen av den avsedda artens bestånd, för att skyddsjakt ska kunna medges.”
Förvaltningsrätten gör dock en annan bedömning i det aktuella fallet. Domstolen framhåller att det krav som kammarrätterna ställt upp framför allt har gällt skyddsjakt som syftar till att förhindra allvarlig skada för bland annat fiskerinäringen.
När skyddsjakten i stället ska gynna en sällsynt eller hotad art, som kusttorsken i Byfjorden, kan ett sådant beviskrav inte tillämpas generellt, enligt rätten.
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.











