Publicerad 29 juni 2020 - 10:09

Det råder delade meningar om hur säkerhetsbestämmelserna ska tolkas när jaktskyttebanor ska besiktigas. Men nu öppnar polisen och Jägareförbundet upp för dialog och möte för att reda ut oklarheterna. Foto: Lars-Henrik Andersson

Olika tolkningar av rikoschettrisken – nu ska frågan redas ut

Premium

Polisens tolkning av säkerhetsbestämmelserna kan medföra att jaktskyttebanor måste höja kulfånget. Men det kan finnas andra lösningar och Jägareförbundet ser nu en öppning i frågan.

Polisen sköter numera själva besiktningen av skjutbanor. Tidigare anlitades extern besiktningspersonal. När polisen nu besiktigat ett antal jaktskyttebanor har en del av dessa fått underkänt.

Som Svensk Jakt berättat om fick Åsele jaktskytteklubb inte förnyat tillstånd eftersom vinkeln till kulfånget på älgbanan inte var det rätta. Det skulle i sin tur medföra att jaktskytteklubben måste höja kulfånget med tre meter till en kostnad av över 600.000 kronor.

 

Ny tolkning

Enligt Jägareförbundet handlar det om att polisen gör en ny tolkning av säkerhetsbestämmelserna från 2015.

Magnus Roos är polisinspektör i region väst och jobbar på rättsenheten. Region väst har utbildat en stor del av den personal som nu utför besiktningar av skjutbanor.
Han berättar att enligt säkerhetsbestämmelserna så är rikoschettrisken vid en träff i tavelkonstruktionen 22 grader i höjdled. Polisen mäter från den hösta punkten inom den så kallade ”egenspridningen” (40 centimeter).

 

Foto: Jan Henricson

Formuleringar

– Det finns ett problem med formuleringen i säkerhetsbestämmelserna och vi kommer ha ett möte om det med bland andra Jägareförbundet och Skyttesportförbundet.
Magnus Roos berättar också att om det finns en sidopinne på en viltmålsbana som är högre än egenspridningen i höjd så mäter inte polisen från toppen av den pinnen, utan bara egenspridning i sida.

Polisens tolkning av rikoschettrisken möter kritik – skjutbanor måste byggas om

I säkerhetsbestämmelserna står att vinkeln beräknas utifrån målets övre kant, sedan står det att för viltmålsbanor 80 meter beräknas höjden från målets centrum.
Rörigt? Ja det håller även polisen med om till viss del. Och för att göra det ännu mer komplicerat så jobbar nu polisen med att ta fram egna säkerhetsbestämmelser, ett slags yttre ramverk. Även Jägareförbundet gör det.

 

Foto: Martin Källberg

Bjudit in förbunden

SäkB 2015 för civilt skytte är framtagen Svenska skyttesportförbundet, Svenska pistolskytteförbundet och Svenska Jägareförbundet.
– Det är den vi följer när vi gör våra besiktningar. Vi har bjudit in förbunden, eftersom de har så pass mycket kunskap, till ett möte i september. Det var tänkt att vi skulle ha träffats redan i våras men vi fick flytta fram på grund av coronautbrottet. Vi är inte ute efter att skärpa några regler. Den inriktningen har vi inte. Vi är öppna och vill ha en diskussion i de här frågorna. Vi vill ha en målsättning där regler ska vara lätta att förstå, säger Magnus Roos.

 

Inget påhitt

Han berättar vidare att polisen inte haft riktigt koll på skrivningen om den 22-gradiga vinkeln vid rikoschett tidigare.
– Vi har inte hittat på något för att jäklas. Det här står i SäkB som Jägareförbundet varit med om att ta fram.
Magnus Roos säger också att polisens arbete med ett nytt yttre ramverk inte syftar till att försvåra skytte.
Många jaktskyttebanor använder ett självmarkerande system från Sius när det gäller skytte på älgfigur, 80 meter. Tavelramarna är gjorda av trä som är limmat i skikt.

 

Kvistträff

När polisen besiktigade Åsele jaktskytteklubb noterades att tavelramen kan ge rikoschett om kulan träffar en kvist. När en annan besiktningsman i en annan del av landet besiktigade en älgbana konstaterades dock att konstruktionen med limträ-regel inte kan rikoschettera uppåt.
– Vilket material som ger vilken rikoschett beror på bland annat hur materialet används, säger Magnus Roos och förklarar att kanalplast som sådan inte ger rikoschett men om man pressar samman flera kanalplastbitar så blir det hårdare och får kanske andra egenskaper.
– Det här är inte jättelätta frågor, konstaterar han.
Magnus Roos säger också att när polisen för några år sedan började besiktiga skjutbanor i region väst var det många som fick underkänt.

 

Foto: Lars-Henrik Andersson

Civila kontrollanter

– I region väst hade vi tidigare civila kontrollanter som inte alltid kanske gick fram till kulfånget och kontrollerade skyltar och annat enligt SäkB. Det var katastrofläge.
Efter att polisen tog över så blev över 80 procent av skjutbanorna underkända. Vi lade sedan mycket tid på att hjälpa skjutbanorna att förstå regler och mått, säger Magnus Roos.
Han menar att polisen använder samma regelverk som de tidigare civila, externt anlitade besiktningsmännen använde, men att polisen verkligen kontrollerar det som står i i SäkB.
Åsa Jonsson, ansvarig chef vid Polismyndighetens rättsenhet nord, berättar att Polismyndighetens rättsavdelning är ansvarig för att regelverket för utförande och besiktning av skjutbana efterlevs.

 

Femåriga tillstånd

– Polismyndigheten meddelar tillstånd för skjutbana för fem år i taget. Om ägaren till skjutbanan vill få fortsatt tillstånd ska ägaren inkomma med ansökan till Polismyndigheten. Polismyndigheten genomför då besiktning av skjutbanan innan tillståndet kan förlängas. Besiktningen genomförs på plats av internutbildade medarbetare.
Hon berättar att situationen med covid-19 har komplicerat situationen.
– En av utmaningarna är hur besiktningar av skjutbanor i landet ska genomföras. Den utmaningen är störst i de nordligaste delarna av landet, vilket till stor del beror på den stora geografiska spridningen på skjutbanorna. Polismyndigheten arbetar intensivt med att ta fram en lösning för att hantera ansökningarna om fortsatt tillstånd, där återkommande besiktningar krävs, och det förväntas att kunna presenteras en sådan lösning inom kort, säger Åsa Jonsson.

 

Polismyndigheten meddelar tillstånd för skjutbana för fem år i taget. Om ägaren till skjutbanan vill få fortsatt tillstånd ska ägaren inkomma med ansökan till Polismyndigheten. Foto: Lars-Henrik Andersson

Samtal med polisen

Hon påpekar också att de skjutbaneägare som önskar förlängning av sina tillstånd, om de inte redan har gjort det, snarast inkommer med ansökningar om detta till Polisen.
Lars Björk vid Jägareförbundet berättar att han haft samtal med polisen i region väst om bland annat tavelkonstruktionen i Sius-anläggningarna och där kommit fram till att den är rikoschettfri.
– Vi har fått en öppning och hoppas det ska lösa sig och att de andra polisregionerna gör samma tolkningar, säger Lars Björk och påpekar att polisen säger att man inte vill orsaka problem.

 

Nya bestämmelser

– Men tolkningarna gör ju att det kan komma bli problem och kosta en del skjutbanor hundratusentals kronor. Sedan kanske polisens nya säkerhetsbestämmelser nästa år säger något helt annat.
Lars Björk säger också att en annan lösning för skjutbanor med limträkonstruktion i ramen är att sätta en stålplatta bakom stolparna i ramen. Detta om polisen anser att limträkonstruktionen kan ge rikoschett uppåt.

Skribent

Lars-Henrik Andersson

lars-henrik.andersson@svenskjakt.se

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram