Av jaktförordningen framgår att Naturvårdsverket minst en gång vart sjätte år ska se över de jakttider som regleras i förordningen och vid behov föreslå ändringar till regeringen. Under åren 2024–2026 genomförs en översyn inom ramen för detta ansvar.

Naturvårdsverkets preliminära förslag har nu kommit och det finns därmed möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till och med den 16 februari 2026. 

Efter att ha tagit del av synpunkterna kommer Naturvårdsverket bereda ett slutgiltigt förslag som kommer att överlämnas till regeringen för fortsatt beredning och beslut.

Här följer ett kortfattat axplock av Naturvårdsverkets förslag till förändrade eller borttagna jakttider.

Naturvårdsverkets förslag: Älgjakt hela februari

Syftet med förslaget att förlänga jakttiden på älg till sista februari är att möjliggöra ökad uppfyllnad av avskjutningsmålen.

”Om jakttiden är lång finns det stort utrymme att välja jakttillfällen samtidigt som förutsättningarna för att förvaltningsmålen nås ökar. Förslaget ger en sista möjlighet till jaktlag, som ännu inte har fyllt sin kvot, att nå avskjutningsmålen”, står det i motiveringen.

Vidare står att det finns en risk att älgar under februari månad samlas i känsliga bestånd av tallungskog och att jakt under denna period minskar behovet av skyddsjakt och att markägaren ges möjlighet att påverka situationen.

Då fodret under senvintern har ett lägre näringsvärde och möjligheterna att kompensera för energiförluster är små – och förhållandena särskilt svåra i norr – tillåts jakten endast ske som smyg- eller vaktjakt under den sista månaden:

”Länsstyrelsen har möjlighet att avsluta älgjakten tidigare än det beslutade datumet, i enlighet med bestämmelsen i 2 § jaktförordningen om det behövs med hänsyn till snö-, is- eller temperaturförhållandena. Att jakten ska bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande framgår av 27 § jaktlagen. Det är således jägaren som vid varje enskilt jakttillfälle ska avgöra om omständigheterna för jakt är lämpliga.”

Vårjakt på älgkalv

Förslaget för älgjakten är alltså att förlänga den till sista februari. En ny punkt ger dock ökade möjligheter att fortsätta jakten.

Förslaget är att tillåta skyddsjakt på älgkalv som orsakar stamskada på tall från 1 mars till 15 april. Även denna jakt får endast bedrivas som smyg- eller vaktjakt.

Utökad jakt på kron- och dovkalv

Förslaget är, precis som nu, att årskalv av dov- och kronvilt som uppträder vid fält med oskördad gröda får jagas från 1 juli till och med 15 april om det behövs för att förebygga skada.

Tiden är densamma, men möjligheten att jaga ökar. Naturvårdsverket föreslår att jakten även ska bli möjlig vid betesmark och där ensilage förvaras.

Förslaget bedöms, enligt Naturvårdsverket, kunna minska de skador som åsamkas jordbruket och djurhållningen i Sverige.

Förslaget: Kortare tid för hundjakt på vildsvin

I dagsläget är det tillåtet att vid vildsvinsjakt använda hundar från den 1 augusti till och med 31 januari.

Naturvårdsverkets förslag är att skjuta på möjligheten att släppa hund till 21 augusti, vilket i så fall blir samma datum som gäller för älg och grävling.

I sin motivering skriver myndigheten bland annat att det är stor skillnad i starttid för användning av hund efter älg, vildsvin respektive rådjur och hjort.

”Med dagens användning av hundar som jagar flera olika klövvilt bedömer vi att tiderna inte borde skilja sig åt med så mycket som två månader”, står det i motiveringen.

Vidare motiveras förslaget med ett varmare klimat som kan påverka både hundar och vildsvin på ett negativt sätt.

Förlängd hundsäsong för kronvilt – med ”rätt” hund

Förslaget från Naturvårdsverket är att kronhind och kronkalv får jagas med hund i september – i de delar av landet där älgjakten startar 1 september.

Tanken är, skriver Naturvårdsverket, att jägare under älgjakten i september ska kunna skjuta kronvilt för älghundar som tillfälligtvis förföljer kronvilt.

”Avsikten är därmed inte att drivande hundar med långa förföljanden ska användas under denna tid vilket kan vara olämpligt av flera skäl, bland annat värme.”

Anledningen till förslaget är att kronviltet upplevs svårjagat i norra Sverige, att hundar kan effektivisera jakten och att det kan medföra minskade betesskador i skogen.

Jakt på rådjur i februari

Naturvårdsverket vill förlänga jakttiden på råget och kid. Förslaget innebär att jakttiderna på get och kid utökas med februari månad i hela landet. Jakten får endast bedrivas som smyg- och vaktjakt. Enligt Naturvårdsverket skulle den förlängda jakttiden bland annat ”minska länsstyrelsens administrativa börda vad gäller skyddsjaktsansökningar.”

I övrigt föreslås oförändrade jakttider på rådjur, vilket alltså innebär exempelvis fortsatt vårjakt på råbock i hela landet.

Utökad jakt på fälthare i norr

Fälthare ska enligt förslaget få jagas 21 augusti–28 (29) februari i Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten, anser Naturvårdsverket. Som skäl för den utökade jakttiden uppges att fältharens pågående expansion norrut ökar den negativa påverkan på populationen av skogshare. För att försöka motverka detta bör jakttiden för fälthare vara så lång som möjligt, anser Naturvårdsverket.

I övriga landet ska fälthare jagas 1 september–28 (29) februari, enligt förslaget.

Gräsand

Naturvårdsverket vill införa en (nästan) enhetlig jakttid på gräsand. Hela landet utom gränsälvsområdet i Norrbottens län föreslås få jaga gräsänder mellan 21 augusti och 31 januari.

I gränsälvsområdet i Norrbottens län föreslås jakten pågå 20 augusti klockan 11.00–30 november.

Knipa och storskrake

Naturvårdsverkets förslag är att allmän jakt på knipa och storskrake tillåts 21 augusti–20 februari i hela landet, förutom gränsälvsområdet i Norrbottens län där jakten ska få pågå 20 augusti klockan 11.00–31 januari.

Snatterand

Förslaget innebär att allmän jakt på snatterand tillåts där arten förekommer i landet. Jakttiden föreslå vara 21 augusti–31 december.

Dal- och fjällripa

Återigen föreslås en förlängd ripjakt i bland annat Jämtlands län. Naturvårdsverket förslår att jakttiden ska vara 25 augusti–15 mars. Förändringen innebär att jaktens sluttidpunkt blir enhetlig i hela utbredningsområdet genom ett senare avslut nedanför lappmarksgränsen.

Kortad jakt på kråkfågel

Naturvårdsverket vill kraftigt förkorta jakttiden på kråkor, skator och kajor. Förslaget är att kråka och kaja ska få jagas 1 augusti–20 februari i hela landet.

Skata ska få jagas under perioden 11 augusti–10 januari, enligt Naturvårdsverkets förslag.

Återinförd allmän jakt på björktrast

Naturvårdsverket vill återigen införa jakt på björktrast. Verket föreslår allmän jakt 1 augusti–10 mars.

Ta bort allmän jakt

Naturvårdsverket vill däremot ta bort den allmänna jakttiden på kricka. Populationen har minskat med 35 procent under de senaste 18 åren, uppger verket, som därför helt vill ta bort jakten på kricka.

Naturvårdsverket vill vidare ta bort den allmänna jakttiden på bläsand. Grunden för bedömningen är en populationsminskning. För bläsand har minskningstakten uppgått till 40 procent under de senaste 18 åren, uppger Naturvårdsverket. 

Verket vill även att den allmänna jakttiden på gråtrut tas bort. Även här anges en kraftig populationsminskning som skäl för detta.