• Vad har du för åsikt om Naturvårdsverkets beslut att inte tillåta någon licensjakt på varg i vinter?

– Miljöpartiet är emot licensjakt på varg i år liksom tidigare år eftersom vargstammen ännu inte är livskraftig. Nu har vargstammen minskat och därför tycker vi att det är rimligt att man prioriterar artens bevarande. Vi är också skyldiga att se till att vargen har en gynnsam bevarandestatus enligt EU:s art- och habitatdirektiv.

• Inventeringarna visar att vargstammen minskat i landet på senare år och Naturvårdsverket menar att nedgången inte kan förklaras på naturlig väg.  Vad tror du händer med den illegala jakten på varg när möjlighet till legal vargjakt nu tas bort?

– När licensjakten infördes var ett starkt argument att man trodde att det skulle leda till mindre illegal jakt på varg. Tyvärr har vi tvärtom sett en ökad illegal jakt på varg. Därför är det inte heller självklart att den illegala jakten ökar när det lagliga begränsas något år.

– Regeringen har skapat mer organiserad vargförvaltning med en rättssäker prövning, ökade medel till viltförebyggande åtgärder och kortare handläggningstider.

• Tydlighet, förutsägbarhet och lokalt inflytande är tre kriterier som är viktiga för en lyckosam förvaltning av varg. Tycker du att dagens rovdjurspolitik uppfyller dessa tre hörnstenar?

– För att få tydlighet och förutsägbarhet i vargförvaltningen måste Sverige sluta med att kringgå EU:s art- och habitatdirektiv. Sverige bör ta till sig av den kritik som EU-kommissionen framfört, ta fram en tolkning av gynnsam bevarandestatus som inte bygger på att räkna in Rysslands vargar för att hävda att vi har en långsiktigt livskraftig stam samt stoppa licensjakten tills en sådan gynnsam bevarandestatus är uppnådd. Om vargstammen växer mot det målet så kan skyddsjaktsreglerna tillämpas mer generöst allt eftersom stammen växer.

– Den lokala förankringen tycks ha fungerat bättre innan alliansregeringen slog ihop de tidigare rovdjursgrupperna och länsviltnämnderna till viltförvaltningsdelegationer. Nuvarande regering har förbättrat förankringen genom att stärka representationen för naturvårdsintresset och även gett plats för natur-/ekoturismföretag i delegationerna.

• Riksdagen har beslutat att gynnsam bevarandestatus för varg ska vara 170–270 vargar. Naturvårdsverket anger att det krävs minst 300 vargar. Vilken siffra gäller som gynnsam bevarandestatus för varg?

– Det finns en missuppfattning om att man i rovdjurspropositionen skulle ha beslutat att en gynnsam bevarandestatus för vargstammen var 170–270 vargar. Riksdagens beslut innebar att referensvärdet för en gynnsam bevarandestatus skulle vara någonstans i intervallet 170–270, men att det behövs en säkerhetsmarginal. Det vill säga en population större än referensvärdet. Riksdagens beslut var dessutom dåligt underbyggt, eftersom man inte tog tillräcklig hänsyn till genetiken.

– Efter omfattande kritik mot riksdagsbeslutet – från miljöorganisationer, forskare och EU-kommissionen – gavs Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram ett bättre underlag. Genom nya analyser kom Naturvårdsverket då fram till att 300 vargar skulle kunna vara referensnivån för gynnsam bevarandestatus, men bara under förutsättning att minst en ny invandrare vart femte år bidrar med nya gener till vargstammen.

– Naturvårdsverkets bedömning har accepterats av Högsta förvaltningsdomstolen, och är därmed det som gäller tills EU säger något annat. Vår bedömning är att även 300 vargar egentligen är för lågt, eftersom det bygger på att Sverige uppnår en långsiktigt livskraftig stam genom att räkna in över 1.000 av de vargar som finns i Ryssland, säger Emma Nohrén.