Pål Jonson uppger i sin fråga att den så kallade Århuskonventionen, som gör det möjligt för miljöorganisationer med fler än 100 medlemmar rätt att överklaga beslut om licens- och skyddsjakt har visat sig ha genomgripande konsekvenser för utförandet av jakten. ”Såväl licens- som skyddsjakt av varg ofta präglas av utdragna överklaganden som i slutändan ofta omöjliggör effektuerandet av dessa beslut på processuella grunder”, skriver Pål Jonsson.

Sena jaktbesked försvårar

Karolina Skog skriver i sitt svar att hon ”förstår att sena besked om jakt kan försvåra en långsiktig rovdjurspolitik och leda till olägenheter för de jägare som har förberett sig för jakten genom att planera resor, bokat boenden och tagit ut semesterdagar.”

Miljöminstern lyfter fram att regeringen infört skyndsamhetskrav för handläggning av mål i domstol om jakt efter de stora rovdjuren och för myndigheternas handläggning av ärenden om jakt efter arter som skyddas av art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet. Hon påpekar samtidigt att beslut om jakt på arter som omfattas av art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet ska kunna prövas i domstol.

Vill stärka överklaganderätten

Miljöminister Karolina Skog avslutar sitt svar med att regeringen just nu gör en bred översyn av överklaganderätten.

Ministern skriver: ”Regeringen anser att det är viktigt att stärka allmänhetens tillgång till miljöinformation, rättslig prövning och medverkan i beslutsprocesser. Varje åtgärd måste dock naturligtvis föregås av en noggrann avvägning mellan olika intressen och utifrån sina respektive förutsättningar. Det finns flera exempel på frågor som bereds av regeringen som rör allmänhetens tillgång till rättslig prövning, bland annat miljöorganisationers klagorätt i miljöbalken. Frågor om tillgång till rättslig prövning ingår också i den rättsliga översyn av skogsvårdslagen som nu genomförs.”