En fastighetsägare i Västra Götaland ville lyfta ur sin 180 hektar stora mark från ett viltvårdsområde, men fick nobben av länsstyrelsen som menade att övriga fastigheter inom viltvårdsområdet inte skulle kunna ”…kvarstå som ett lämpligt område för jakt och viltvård.”
Fastighetsägaren överklagade till förvaltningsrätten som dock går på länsstyrelsens linje och nekar utträde ur viltvårdsområdet.

Vill inte att andra ska jaga

Fastighetsägaren vill inte att andra ska jaga på hans mark och han anser att det måste vara hans rätt som fastighetsägare att besluta om han vill vara med eller inte. Vidare menar han att det var den tidigare ägaren till fastigheten och inte han själv som beslutade att gå med i viltvårdsområdet.
Länsstyrelsen kan i vissa fall ge klartecken för att en fastighet inte längre ska ingå i ett viltvårdsområde. Till exempel om en fastighet på grund av ändrad användning saknar väsentlig betydelse för verksamheten inom området. Eller om en eller flera fastigheter med samma ägare kan utgöra en egen enhet för viltvård, förutsatt att övriga fastigheter inom viltvårdsområdet kan bestå som ett lämpligt område.

Har betydelse

Men förvaltningsrätten anser alltså att den aktuella marken har betydelse för viltvårdsområdet.
Samtidigt har det även kommit domslut från andra förvaltningsrätter som säger nej till upplösning av viltvårdsområden, bland annat kom en dom i våras gällande Hornmyrs viltvårdsområde i Västerbotten. Där sa förvaltningsrätten nej till upplösning. I ett aktuellt fall i Värmland blev det heller ingen upplösning av ett viltvårdsområde efter prövning i förvaltningsrätten i Karlstad, uppger Jaktjournalen. I Båda fallen hade minst en femtedel av markägarna i områdena krävt en upplösning.