I två dagar har konferensen om vildsvinens skadeverkningar och vad man gemensamt kan göra åt dem pågått i småländska Vrigstad. På plats finns representanter för Jägareförbundet, länsstyrelser, skogsägare och kommuner.
Men LRF är inte med. På mötet sas att det är en bojkott och en markering från bondekooperationen att det är de och inga andra som ska hålla i taktpinnen när vildsvinen diskuteras.
Folke Fagerlund, ordförande i Jägareförbundet Kalmar ledamot i förbundsstyrelsen, beklagar LRF:s frånvaro.
– Det är svårt att förstå varför man inte kommer till en sådan här träff där syftet är så tydligt, att förvalta vildsvinen med utgångspunkt från minimala skador för jordbruket. Jag har knappast hört något som skulle kunna reta upp dem, har du det?
Nej, snarare tvärt om. Programpunkterna handlade om hur vildsvinen ska jagas för att det ska vara så effektivt som möjligt. Hur jägare och bönder i praktiken kan samarbeta för att hindra skador i växande gröda, aktuellt forskningsläge, vildsvinsstammens utveckling, med mera.

Tidig inbjudan
LRF:s regioner i södra Sverige blev tidigt inbjudna att delta i konferensen. Enligt Tomas Olsson, jaktvårdskonsulent i Skåne som arrangerat mötet, kom det inte något definitivt besked från LRF med en gång.
– Det var mycket fram och tillbaka och jag vet att de hade telefonmöte där man diskuterade om det var lämpligt att delta. Nu sa man nej, och det är tråkigt eftersom ett bra samarbete mellan Jägareförbundet och LRF är avgörande för att vi ska komma tillrätta med vildsvinsproblemen.
– Så här när över halva konferensen är avklarad kan man också konstatera att det inte är något kontroversiellt som har sagts. Snarare har LRF:s linje diskuterats. Och den viktiga frågan hur den ska omsättas i praktiken, säger Tomas Olsson.
Lars-Ove Johansson, ordförande i LRF sydost, förklarar organisationens frånvaro med att programmet var för jägarinriktat.
– Med det upplägget såg vi inte att vi skulle komma dit vi ville med det vi vill ha ut av samverkan, säger han.

Är det för att LRF vill hålla i taktpinnen när vildsvinen diskuteras, och att ni inte vill vara med på någon annans initiativ?
– Nej, vi diskuterar gärna med andra. Men vi upplevde programmet på den här konferensen som ytterligheter, och det riskerade att orsaka konflikt.

Men det var era frågor som diskuterades, effektivare jakt, skyddsjakt vid åkermark, begränsa utfodringen. På vilket sätt är det ytterligheter?
– Vi ansåg inte att det här var rätt forum för sådana diskussioner. Men vi ska träffa Jägareförbundet senare i vår, i ett mindre sammanhang, säger Lars-Ove Johansson.

En utsträckt hand
Riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné, som pratade om vildsvinsstammens utveckling under konferensen, är förvånad över LRF:s attityd.
– Det borde ligga i deras intresse att delta. Vi har sagt att vi ska prata med och inte om varandra. Då är det en fördel om man är på samma ställe. Det är synd att LRF inte tog den utsträckta handen, men vi är inte långsinta utan sträcker ut den igen, säger Daniel Ligné.

Är det så, Lars-Ove Johansson, att ni vägrar ta en utsträckt hand för bättre samarbete?
– Nej, verkligen inte. Som jag sa ska vi träffas senare i vår för att diskutera de här frågorna.