Kronviltet är känt för att repa och skada barken i gallringsbestånd av gran. I Skåne har även nyplanterade granplantor skadats.

– Vi har slutat att plantera gran eftersom alla träd får betesskador, säger Övedsklosters ägare Hans Ramel i en artikel i Skogsstyrelsens tidning Skogseko.

Lokala variationer

Lokalt beskrivs skadorna vara så stora att det är svårt att få upp ny skog efter avverkning. På Övedskloster tänker man satsa på viltåkrar för att locka kronhjortarna från skogsbetet. Återplantering av gran och ädellöv beskrivs som ett problem.

– Viltet har sin plats i naturen och vi accepterar en viss skadenivå eftersom vi gärna vill ha kronhjortarna här, men nu är skadorna oacceptabelt stora. Vi måste ha en balans och kan inte ha fler hjortar än marken bär, säger Hans Ramel i intervjun.

Rödlistade djur

Kronhjortarna i Skåne tillhör den rödlistade så kallade nominatunderarten, vilket är den ursprungliga svenska kronhjorten. Som Skånes landskapsdjur har de från att ha varit mycket nära utrotning ökat i antal och i dag finns det uppskattningsvis 3.000 kronhjortar i södra och sydöstra Skåne.

Barkgnag på gran förekommer i varierande utsträckning där det finns kronhjort. Varför vissa djur gnager bark när andra inte gör det kan påverkas av annan föda.

Sveriges Lantbruksuniversitet och kronviltsexperten Anders Jarnemo studerar för närvarande kronviltets val av föda.

– Som idisslare behöver kronviltet äta med jämna mellanrum och då det enda ätbara som finns i granbestånd är bark, är nog detta den viktigaste delförklaringen till de höga skadenivåerna. Lättsmälta grödor som raps behöver kompenseras med mer fiberrik föda vilket också leder till ett ökat intag av bark, säger Anders Jarnemo.

Skogsstyrelsen vill skjuta ner stammen

Enligt förvaltningsplanen för den svenska ursprungsrasen av kronhjort ska stammen ligga på 3.000 djur för att vara livskraftig.

Skogsstyrelsen är av en annan åsikt.

– För att lösa problemet krävs en minskning av kronhjortsstammen så att vi får en balans mellan antalet djur och betestillgången. Vi måste också ta hänsyn till det totala betestrycket från klövvilt, säger Stig Hermansson, skadesamordnare på Skogsstyrelsen i Skåne.