Sambandet mellan fästingbett och köttallergi upptäcktes av amerikanska forskare redan 2009. Det är kolhydraten alfa-gal som genom fästingbett kan överföras till människor och orsaka allergi mot kött, rapporterar SVT Nyheter.

2013 kunde en forskargrupp vid Karolinska institutet, ledd av Marianne van Hages visa att alfa-gal finns i fästingens mag- och tarmkanal. Allergin medför att man inte längre tål kött från gris, nöt, lamm och vilt eftersom det köttet innehåller alpha-gal.

300 fall i Sverige

Förutom i Sverige och USA har köttallergi efter fästingbett rapporterats från Asien, Afrika och Australien.
Vid Södersjukhuset i Stockholm har antalet patienter med köttallergi ökat från ungefär 50 till 150 sedan 2013. Totalt har cirka 300 personer drabbats i Sverige.

Maria Starkhammar är överläkare vid Södersjukhuset och jobbar med den kliniska forskningen tillsammans med forskargruppen vid Karolinska Institutet. Hon berättar att allt fler fall av köttallergi upptäcks.

– Den här formen av köttallergi ger inga symptom från munhåla och svalg, och reaktionerna kommer flera timmar efter intag av kött. De vanligaste reaktionerna är nässelutslag och magproblem, men nära hälften får den svåraste sortens allergireaktion, anafylaxi (allergisk chock), säger Maria Starkhammar till SVT Nyheter.

Blodtypen har betydelse

– Nästan alla som har köttallergi har blodgrupp A eller 0. Det beror troligen på att alfa-gal liknar blodgrupp B-molekylen väldigt mycket, så om man tillhör den blodgruppen verkar man vara mer skyddad, säger professor Marianne van Hage vid Karolinska institutet till SVT Nyheter.