Vad är tidsplanen för anpassningen av svensk lagstiftning till EU-direktivet?

– Utredningen vi fick igår går ut på en tre månaders remiss nu, och sedan blir det proposition som är planerad till hösten. Efter det ska riksdagen behandla den. Enligt EU-kommissionens plan skulle det vara genomfört redan i början av hösten, men det kommer vi nog inte att klara. Om inte riksdagen vill tidigarelägga med någon månad eller så bedömer jag att det börjar gälla vid årsskiftet.

Hur ser du på förutsättningarna att få igenom förslaget i riksdagen?

– De ser jag som goda. Grunden är att vi ska uppfylla EU-direktivets krav. Det som ligger utanför det ser jag inte som kontroversiella, exempelvis förslaget om ljuddämpare och avtryckarmekanismer, utan det tror jag finns ett stort stöd för i riksdagen.

Är du nöjd med förslagen i utredningen?

– Ja, så här långt tycker jag att det ser bra ut och när det gäller ljuddämpare är det något som efterfrågats från jägarhåll länge, så det skulle kännas bra att kunna leverera det.

I samband med att Kazimir Åberg utsågs till utredare sa Anders Ygeman i en TT-intervju att utredaren ska föreslå så lite som möjligt. Att han inte skulle laga det som inte var trasigt. Har han följt den instruktionen?

– Ja, det tycker jag nog man får säga. Det har funnits diskussioner om läkarundersökningar och tidsbegränsade tillstånd och liknande, vad gäller mycket av det konstaterar utredaren att Sverige redan uppfyller de krav EU-direktivet ställer. Hela ingången har varit att i så liten utsträckning som möjligt komplicera tillvaron för de legala vapeninnehavarna, utan till och med underlätta för dem. Det har funnits många frågor kring om det blir besvärligare för den enskilde men där har, menar jag, utredningen ansträngt sig för att se till att det inte blir så, utan tvärt om att underlätta.

Utredaren föreslår en reglering av alla vapenmagasin och inte bara de (10+ för långa vapen och 20+ för korta vapen) som direktivet anger. Enligt regeringen skulle utredaren enbart föreslå ändringar som direktivet kräver. Hur ser du på att han inte följt regeringens utredningsdirektiv?

– Det där en sådan fråga vi får titta vidare på under remissammanställningen, så där vill jag inte sätta ner foten ännu.

Regleringen av magasin innebär att en jägare gör sig skyldig till brott om han glömmer magasinet i fickan efter en jaktdag, eller slarvar med att skicka med ett extramagasin i samband med en vapenförsäljning. Är det rimligt?

– Som sagt, det där är en fråga vi får titta vidare på under remisstiden. Nu har jag fått ett förslag från en utredare där han föreslår detta, och är det så att det ligger utanför EU-direktivets krav kan man överväga förändringar i den delen.

Att det behövs en reglering av avfyrningsmekanismer är ett helt nytt förslag som inte nämns i EU-direktivet. Varför behöver Sverige ett särskilt regelverk för trycken?

– Där gör ju utredaren den tolkningen ändå. Du kanske ska prata med utredaren om detta. Vad jag förstår lägger han det förslaget mot bakgrund av EU-direktivet så det är i så fall en tolkning som han gör, men det blir i så fall också en fråga under remisshanteringen.

Kommer förändringarna av vapenlagen som föreslås i utredningen att förhindra terrorism, skjutningarna på gator och torg i Sverige?

– Där tror jag nog att det framför allt är andra sätt vi har för att motverka terrorism. Det här är ju bara ett delbetänkande, och det kommer fler förslag. Sverige håller internationellt sett en väldigt hög skyddsnivå vad gäller våra vapen, och det begås väldigt få brott med legala vapen. Samtidigt måste vi leva upp till det direktiv som ska gälla för hela EU.

Om förslaget innebär mer krångel för jägarna vad gäller magasin och trycken (avfyrningsmekanismer) så blir det en förenkling beträffande ljuddämpare. Vad betyder det för handläggningstiderna av licensansökningar?

– Det blir färre tillståndsärenden totalt sett som minskar arbetsbördan för polisen. I kombination med de stora förstärkningar vi gör av polisen borde det innebära att handläggningstiderna går ner.

Enligt sportskyttar som är kritiska till förslaget kommer fler halvautomatiska vapen att sorteras in under kategori A än vad som krävs enligt den kompromiss som antogs av rådet, parlamentet och kommissionen. Är det kompromissen eller kommissionens ursprungliga förslag som gäller?

– Kompromissen ska gälla. Så den frågan får vi då också titta på under remisstiden. Det slutliga direktivet gäller som regelverk och så är det för all EU-reglering. Däremot har det funnits en frågeställning om det dynamiska målskyttet skulle förbjudas. Men så kommer det inte att bli med det här förslaget. Tolkningen som görs är att det inte faller inom ramen för EU-direktivet. Den stora frågan för sportskyttet som jag bedömer det, den löser utredningen genom att inte gå fram med ett förbud.

Varför föreslås fler vapen omfattas av femårslicenser, samtidigt som direktivet till utredaren var att de ändringar han föreslår inte ska vara onödigt betungande för enskilda vapeninnehavare?

– Det gäller framför allt halvautomatiska vapen som kan göras om till helautomatiska. Och när det gäller dessa ska man nog ha en större vaksamhet och det är därför direktivet är skrivet som det är gjort. Det är en fråga som också kommer att diskuteras framöver, men jag har större förståelse för det kravet.

Aktiva sportskyttar hävdar att utredningens förslag riskerar att döda vissa av deras sporter. Vad har du att säga till dem?

– Min bild är precis tvärt om. Just när det gäller det dynamiska skyttet går man inte fram med det som från början var aktuellt, att det skulle förbjudas. Jag tror att dessa farhågor baseras på ett missförstånd, men det får vi också klargöra under remisstiden om det sprids en sådan bild.

Jägareförbundet har, utöver förslaget om avskaffad licens för ljuddämpare, lagt fram idén om en förenklad licenshantering genom att göra det möjligt att byta in ett vapen mot motsvarande hos vapenhandlare för att slippa den långsamma licenshanteringen som är idag. Vad säger du om det förslaget?

– Det innebär att vapenhandlaren utfärdar licensen och jag ser risker med det, men vi får titta på förslaget när det kommer till sommaren.

Genom tullagstiftningen regleras in- och utförsel av vapen. Utöver det regleras detta även i vapenlagstiftningen, med krav på särskilda tillstånd som kostar den enskilde pengar, och utöver det en krånglig byråkratisk process som också tar resurser av polisen, och som inte gör någon nytta. Varför erkänner inte Sverige EU:s vapenpass?

– Därför att vi inte kan lita på andra EU-länders sätt att hantera vapen. Regelverket har varit sedan vi gick in i EU. I andra länder är det lättare att komma över skjutvapen och därför vill vi ha en särskild ordning för att vara säkrare. Jag förstår att det kan vara byråkratiskt men risken är att vi helt enkelt släpper in vapen i Sverige som folk har fått för att deras länder inte har en bättre kontroll. Innan vi ser en bättre kontroll i hela EU är vi inte beredda att göra någon förändring, säger justitieminister Morgan Johansson.