Kristdemokraterna och Svenska Jägareförbundet arrangerade tillsammans vargseminariet i Sveriges riksdag. Ett 100-tal jägare, politiker, experter och andra berörda kom från stora delar av landet för att diskutera varg och vargförvaltning.

Lantbrukaren Per Frännek som är mjölkbonde i det nybildade Långbogenreviret i Östergötland var först att äntra talarstolen i riksdagens andrakammare. Han gav ett skakande vittnesmål om en lantbruksföretagares vardag.

Hur vargen skrämt hans boskap till skogs, hur djuren varit panikslagna och hur det tagit en veckas jobb att få hem ungdjuren igen.

– Och då var det bara två vargar. Nu har de fått valpar och till sommaren är det en flock. Vi kan inte ha djuren på dessa naturbetesmarker. Inte bara vår djurhållning och företag drabbas av vargförekomsten, utan också dessa värdefulla naturmiljöer.

– Vi står helt ensamma, avslutade Per Frännek.

Utsatt fårbonde

Ulf Ekholm, fårbonde från Värmland, berättade om hur han lagt ner stora delar av sina naturbeten på grund av varg. På hans lantbruk där antalet får minskat kraftigt, har de boskapsvaktande hundar. Tackor och lamm flyttas in om nätterna.

På 150 betesdagar lägger han ungefär 65.000 kronor extra för att kunna bedriva fårnäring i vargland.

– Vargen är ett jätteproblem för oss, sa Ulf Ekholm.

Många begrepp

Seminariet fortsatte med Naturvårdsverkets Marcus Öhman som berättade ett par anekdoter för att beskriva den spännvidd som finns i vargfrågan.

– Vargförvaltning handlar om jakt, biologisk mångfald, djurhållning, ekoturism, fortsatte han.

Sedan blev det siffror, referensvärde, intervall, ändrade värden, gynnsam bevarandestatus, invandring, genetisk status, och så vidare.

– Mycket händer nu. Vi följer vad som händer i efterdyningarna till den finska vargdomen. Förmodligen innebär inte den att den svenska licensjakten upphör. Återstår att se om det blir någon jakt nästa vinter, sa Marcus Öhman.

Jägare och beslutsfattare på olika nivåer, med ett gemensamt intresse i varg och främst förvaltning av varg, på väg in i riksdagen. Foto: Olle Olsson

Ser ingen katastrof

Maria Falkevik, rovdjursansvarig, länsstyrelsen i Värmlands län.

Maria Falkevik, rovdjurshandläggare på länsstyrelsen i Värmland, var näst på tur.

– Jag kan förstå beskrivningarna av problemen, men inte det som sägs i media. Vi har ingen katastrof, det mesta fungerar som det ska i vargförvaltningen. Vi har att klura på hur vi ska åstadkomma en förvaltning där vi minskar antalet vargar där det är som tätast, och samtidigt får dem att sprida sig över större områden.

Maria Falkevik tycker att det som sägs i kommentarsfält och tidningsrubriker inte är något att ta hänsyn till.

– I förvaltningen försöker vi skapa förutsättningar för samexistens mellan människor och de här rovdjuren. Då hjälper inte fortsatt polarisering, sa hon.

Naturskydd för fler vargar

Oscar Alarik från Naturskyddsföreningen sa när det var hans tur, att föreningen är positiv till skyddsjakt, men att vargarna inte är tillräckligt många för licensjakt.

– Vargarna behöver bli fler för en bättre genetik i stammen. Min önskelista på den framtida vargförvaltningen är att vi ska krypa upp ur skyttegravarna. Vi behöver bättre stöd och ersättningar till lantbruket som finns i vargområdena, sa han, innan han avslutade med att svaga isar och fästingar är större problem än vargarna i svensk natur.

Illegal jakt

Erica von Essen, SLU.

Forskaren i miljökommunikation Erica von Essen från SLU pratade i sitt anförande om sin forskning om den illegala jakten.

– Det finns ett nära förhållande mellan legal licensjakt och illegal jakt. Jag ser den illegala jakten som någon slags förakt mot statliga institutioner och en kritik mot den förda politiken. Vi måste förstå den illegala jakten i ett sammanhang, i stället för på individnivå.

– Min tolkning är att när det kommer till varg så antar man den förvaltning som nekas en. Blir det inte licensjakt så jagas vargarna illegalt. Så är det i övriga länder med varg i Europa och så är det eller blir det här.

Erica von Essen frågade sedan om det är ett hållbart argument för att ha en licensjakt.

– Kanske inte, men ändå något som vi måste acceptera, sa hon.

Behöver ljus i tunneln

Torbjörn Larsson, Jägareförbundet.

När det var dags för avslutning av den första delen av seminariet stod Jägareförbundets ordförande Torbjörn Larsson i talarstolen.

– Det borde gå att ha en bra förvaltning, med de kunskaper vi har. Trots det har den totalhavererat. Skyddsjakten fungerar inte. Licensjakten är återigen inställd. Den illegala jakten, som är en katastrof för viltförvaltningen, sa Torbjörn Larsson.

Vad behöver då göras, enligt Jägareförbundet?

– Självklart måste de som drabbas få skyddsjakt beviljad för att se lite ljus i tunneln. Vi måste genom licensjakt omedelbart ta bort hälften av vargarna som finns i dag i Sverige.

Han hänvisade till riksdagsbeslutet som säger att koncentrationerna ska minskas, men som inte efterlevs.

– Det här är en landsbygdsfråga. Politikerna måste stå upp för beslutet från 2013. Ni måste ta kontroll över vargförvaltningen, vi litar inte på myndigheterna, sa Torbjörn Larsson avslutningsvis och vände sig direkt till de deltagande politikerna.

Fortsätter med frågor

Eftermiddagen fortsätter nu med att åhörarna får ställa frågor. Senare ska en politikerpanel diskutera vargförvaltningen. Åhörarna, som till största delen består av jägare, får också efter det möjlighet att ställa frågor till experter, organisationernas företrädare och till politikerna.