Jägaren Per Folkerud i Falun fick rätt mot polisen i förvaltningsrätten, men förlorade kampen för sina vapen i kammarrätten. Det lilla synbortfallet han har efter en stroke innebär att han inte kan anförtros att inneha vapen, enligt domstolen.

– Jag har pratat med Per Folkerud och han ska överklaga kammarrättens dom till Högsta förvaltningsdomstolen, något han bara kan göra själv. Jägareförbundet ska stötta honom i den processen, säger förbundsjurist Ola Wälimaa.

Han anser att det är mycket viktigt att kammarrättens utslag prövas av Högsta förvaltningsdomstolen. OIa Wälimaa beskriver det som ett tydligt principfall som inte tidigare avgjorts i högre instans.

– Ett problem är att det behövs prövningstillstånd för att Högsta förvaltningsdomstolen ska ta upp fallet. Vi ska argumentera för att domstolen ska göra det, eftersom frågan är så viktig för jägarna, säger Ola Wälimaa.

Jägare förlorade kampen för sina vapen

Jaktlagen ska gälla

Ola Wälimaa. Foto: Jan Henricson

Enligt Ola Wälimaa resonerar kammarrätten fel när man bedömer Per Folkeruds lämplighet och förmåga som jägare utifrån vapenlagen, när det är jaktlagen som reglerar hur en jägare ska agera.

– I paragraf 27 jaktlagen sägs att jakt ska bedrivas så att viltet inte orsakas onödigt lidande samt att människor och egendom inte utsätts för fara. Med kammarrättens resonemang kan till exempel en jägare inte använda sig av ett kikarsikte för att fälla ett vilt, eftersom han eller hon då koncentrerar sig på viltet och inte ser vad som finns i omedelbar närhet.

Perfekt i allt

Ola Wälimaa förtydligar sitt resonemang.

– Jägaren ska bedriva jakten efter sina förutsättningar. Behärskar inte jägaren flyktskytte med hagel ska han avstå från sträckjakt på änder, om jägaren inte tränat och känner sin förmåga att träffa ett löpande vilt med kula ska hon inte delta i drevjakt på vildsvin. Detta regleras i jaktlagen, och inte i vapenlagen som kammarrätten hänvisar till.

Med kammarrättens sätt att resonera måste jägaren vara perfekt i allt för att få inneha vapen och därmed kunna jaga. Men det är jaktlagen som hanterar problematiken, och om kammarrättens resonemang får genomslag kan de flesta jägare inte jaga något alls, enligt Ola Wälimaa.

Per kämpar för jägares rätt att ha vapen

Ingen skillnad

Han nämner ytterligare exempel:

– Låt oss säga att Per Folkerud sitter i ett jakttorn på ett fält för att jaga rådjur. När han lyfter sin studsare och siktar på ett djur genom kikarsiktet koncentrerar han sig på viltet och det som finns rakt fram, och han kan naturligtvis skjuta rådjuret. Det är i det fallet ingen skillnad på hur Folkerud hanterar situationen än vilken jägare som helst, säger Ola Wälimaa.