De åtta länsstyrelserna i mellersta rovdjursförvaltningsområdena gjorde ett gemensamt förslag för att få igång rovdjursförvaltningen. Förslaget tog hänsyn till såväl regionala aspekter som den politiska inriktningen som riksdagen beslutat. Men trots ett genomarbetat förslag som hade stöd i alla de åtta länen tog det stopp när frågan anlände till Naturvårdsverket.
– Vi har under många år påpekat omfattande brister i Naturvårdsverkets sätt att hantera rovdjuren. Gång på gång har man gjort tolkningar som försvårar förvaltningen. Under arbetet med miniminivåerna för vargarna har bristerna även blivit uppenbara för länsstyrelserna, säger Torbjörn Lövbom.

”Måste utgå från människorna”
– I södra Sverige har Viltförvaltningsdelegationerna i många län sagt nej till att acceptera vargföryngringar eftersom verket inte gjort alla analyser eller skapat förtroende för sitt sätt att hantera frågorna. I mellersta Sverige tog länen fram egna analyser som på ett bra sätt tar avstamp för det som är viktigast – från människorna som ska leva med vargarna. Rovdjursförvaltningen måste utgå från människorna och byggas uppåt. Inte tvärt om som verket vill göra, säger Lövbom.
Svenska Jägareförbundet tycker det därför är angeläget och bra att landshövdingarna skriver till regeringen och påtalar problemet.
– Jag tolkar detta som att länsstyrelserna anser att måttet är rågat. Naturvårdsverket klarar uppenbarligen inte av rovdjursförvaltningen och nu låser deras agerande även länsstyrelsernas möjligheter att hantera vargarna. Nu måste den politiska nivån ta tag i frågan så att vi kommer igång med att förvalta vargstammen, säger Torbjörn Lövbom.
– Riksdagen har tagit beslut och tydligt förklarat vad man vill. Men istället för tydlighet liknar vargförvaltningen just nu en skendemokrati, som får ett löjets skimmer över när Naturvårdsverket krånglar till frågan så att de demokratiska besluten inte går att genomföra. Nu får det vara nog, säger Torbjörn Lövbom.