Vill undvika allmän jakttid på kronhjort

Daniel Ligné, riksjaktvårdskonsulent, menar att förbundet måste göra en eftergift för att det inte ska bli allmän jakt på kronhjort. Foto: Madeleine Lewander

Daniel Ligné, riksjaktvårdskonsulent, anser att alla eftergifter för att slippa allmän jakt på kronhjort är nödvändiga.
Han är dock kritisk till att ingen vet effekten av skyddsjakten och hur mycket skadorna egentligen kostar jordbruket.

Naturvårdsverket har regeringens uppdrag att analysera skötselområdena och förvaltningen av kronhjort. Det arbetet ska vara klart sista september.
Enligt Daniel Ligné är budskapen tydliga: staten kommer göra någon form av förändring av dagens system.
– Pressen är så hård från lantbrukarna i dagsläget, säger han.
Det förs också fram krav om allmän jakt på kronhjort.
– Det motsätter vi oss i dagsläget, säger Daniel Ligné och fortsätter:

Tydligt budskap
– När det politiska budskapet är så tydligt att något måste göras så handlar det för vår del att göra det minst dåliga. Frågan har också varit upp på ordförandekonferensen i februari då vi diskuterade vilka redskap vi har att spela med i det här läget. Det vi kom fram till då är att det minst dåliga är att tillåta skyddsjakt i gröda. När hjortarna är i gröda så gör de skada, sedan ska man naturligtvis kunna diskutera hur mycket skada man ska kunna tåla på sina ägor, säger Daniel Ligné.
Han tror också att man kan få samma effekt som med vildsvinen; skjuts det en i flocken så får det en skrämseleffekt på de övriga djuren.
– Det är grundtanken med förslaget. Vi går inte med på skyddsjakt i skog, för det är ju där hjortarna finns och där måste de få vara. Har vi skyddsjakt på kalv även i skog skulle det innebära att de bara skulle vara fredade om de simmade i vatten.
Daniel Ligné säger att förslaget om skyddsjakt ska ut på remiss inom organisationen.
– Vi måste göra någon form av eftergift och i min värld är alla eftergifter bättre än en allmän jakt på kronhjort, för det hade varit katastrofalt.

Vet inte kostnaderna
Det Daniel Ligné tycker är bekymmersamt är att man till skillnad från betesskador på skogen inte vet hur stora betesskadorna orsakar jordbruket.
– Vi vet inte om det kostar en miljon, 10 miljoner eller 700 miljoner kronor? Det är faktiskt lite besvärande när man nu ska införa en så här pass drastisk åtgärd. Vi vet heller inte vilken effekt skyddsjakten får, säger Daniel Ligné.
Han håller inte med i kritiken att det finns risk för att jägarna skjuter en hind istället för en kalv i mars-april.
– Det är i så fall samma problematik under ordinarie jakttid. Kritikerna omyndigförklarar jägarna, slutar Daniel Ligné.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev