En dansk jägare som arrenderade en jaktmark i Hässleholmstrakten ville få bättre kunskap om viltet på marken. Efter att ha läst om åtelkameror köpte han en sådan och monterade den vid en åtel i skogen.
Men kameran upptäcktes och mannen polisanmäldes.
I Hässleholms tingsrätt förklarade den danske jägaren att han inte kände till att det krävdes tillstånd från länsstyrelsen för att sätta upp en åtelkamera.
Mannen bestred därför åtalet att han medvetet skulle ha gjort sig skyldig till något brottsligt, han begärde också att få tillbaka åtelkameran som polisen beslagtagit.
Tingsrätten skriver i sin dom att mannen var skyldig att söka tillstånd för kameran. Straffsatserna för brott mot lagstiftningen om allmän kameraövervakning går från böter upp till fängelse i ett år. Dock finns undantag i lagen som gör att ringa brott inte ska medföra något straff.

Ringa brott
När det gällde platsen som kameran monterades på slår rätten fast att det var en allmän plats som allmänheten hade möjlighet att besöka, genom allemansrätten. Men rätten konstaterar också att platsen inte var sådan att många människor riskerade att utsättas för en integritetskränkning och det var bara en person som fick tillgång till bilderna.
Vid en bedömning av samtliga omständigheter finner tingsrätten att gärningen är att bedöma som ringa, skriver domstolen och slår fast att jägaren inte ska dömas till ansvar.
Åklagaren Christer Almfeldt begärde i rättegången att åtelkameran skulle förverkas. Men det ogillas av tingsrätten, jägaren ska därför få tillbaka denna.

Tänkte avskriva
Åklagaren berättar för Svensk Jakt att han först tänkte avskriva ärendet med anledning att det skulle bedömas som ringa. Men eftersom det fanns ett stort allmänhetsintresse i frågan valde han ändå att väcka åtal.
Jag tycker att rättens bedömning är riktig. Man har satt sig in i frågan och kommer fram till att åtelkameror inte nämnvärt påverkar den personliga integriteten, säger Christer Almfeldt.
Han kommer med största sannolikhet inte överklaga domen.
Visst hade det varit bra med en prejudicerande dom i en högre instans. Men jag tror inte att många åklagare skulle välja och driva ett ärende när man vet att en tingsrätt valt att bedöma detta som ringa, säger Christer Almfeldt.

Förtydliga regler
Jägareförbundet begärde, efter att händelsen blev känd, att regeringen skulle förtydliga lagen för åtelkameror. Förbundet anser inte att det ska behövs något tillstånd från länsstyrelsen.
Jag tycker domen är bra. Tingsrätten har bedömt intrånget i den personliga integriteten som ringa. Det är en klok bedömning med tanke på hur åtelkameror fungerar, säger Jägareförbundets jurist Ola Wälimaa.
Han poängterar att syftet med åtelkameror inte är att fotografera människor utan vilt.
En annan fråga är om allemansrätten ger allmänheten rätt att gå fram till en åtelplats? Jag tycker inte det är skrivet i sten att det är så. Här finns en anordning som faktiskt kan bedömas som en anläggning. Då kan också området runt denna bedömas som en tomt.
I sådana fall har inte allmänheten rätt att gå fram till åtelplatsen och då riskeras  ingen integritetskränkning alls via åtelkameror, säger Ola Wälimaa.

{DynamicContent:[Modul] Webbfråga}