I områden med både björn, varg och en älgstam på fem älgar per tusen hektar äter rovdjuren upp hela tillväxten. Det konstaterade Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i en rapport för över tio år sedan.
I år presenterade SLU ytterligare en rapport, i vilken det konstaterades att älgstammen i Hälsingland är satt under hård press.

Sänkt avskjutning

I älgförvaltningsområdet Ljusdal-Ramsjö uppgav forskarna att det fann 4,06 älgar per tusen hektar. I Ljusnan-Voxnan älgförvaltningsområde landade siffran på 3,26.

Med nya beräkningar reviderades älgförvaltningsgruppernas planer och Länsstyrelsen Gävleborg sänkte avskjutningsmålet från 1,4 älgar till 1 älg per tusen hektar, varav 70 procent kalv.

Viktigt med obsar

Den till antalet älgar dåliga stammen och låga avskjutningsnivån skapade redan innan årets jaktsäsong en oro inför framtiden. Detta eftersom det befarades att många jägare skulle avstå årets jakt, samtidigt som länsstyrelsens nya förvaltningsverktyg, Lst-Moose, till stor del bygger på jägarnas observationer.

– I dagsläget kan jag inte säga så mycket om året vi är inne i, eftersom jaktperioden inte är över, säger Sandra Wahlund som är tillförordnad enhetschef på Länsstyrelsen Gävleborg.

Jägare vill avstå älgjakt – markägare vill se fortsatt avskjutning

Oklart läge

Älgobservationerna kan registreras under hela jaktsäsongen. När såväl hela september månad och drygt halva oktober passerat är antalet mantimmar uppe i knappa hälften av de tidigare säsongerna.

Sandra Wahlund. Foto: Kristoffer Pettersson

– Vi har fått in rapporter om att det gått bättre än förväntat, men om man tittar på de siffror som är inrapporterade så kan man klart se en minskning från tidigare år. Absolut, säger Sandra Wahlund.

Hur tror du att antalet mantimmar ser ut när säsongen summeras?

– Det är inget vi lägger någon värdering i just nu. Det är något vi kikar på sedan, kopplat till kommande planperioder.

Är en minskning något ni väntat er?

– Återigen så är det inget vi lägger någon värdering i. Det är något vi fått till oss av älgförvaltningsgrupper och personer som är aktiva i områdena, att de har varit oroliga för att siffrorna kommer att gå ner markant på grund av den sänkta tilldelningen.

– Vi har rekommenderat att man ska vara ute och inventera just för att vi ska kunna följa utvecklingen av älgstammen, men det är också det enda vi egentligen kan göra, säger Sandra Wahlund.

För att observationerna ska anses vara statistiskt säkerställda krävs minst 5.000 mantimmar. I Ljusnan-Voxna är årets siffra än så länge drygt 28.000 och i Ljusdal-Ramsjö knappt 11.000. Siffror som kan jämföras med de tidigare åren då de summerats till omkring 60.000 respektive 25.000.

Hur stor del av observationerna som hittills lämnats in kan Sandra Wahlund dock inte svara på.

Vad innebär de eventuellt lägre mantimmarna för älgförvaltningen?

– Om man tittar på de specifika områdena så ligger de ändå inom statistiskt säkerställda mantimmar, så vi kan ändå använda siffrorna i beräkningsmodellen och något vi kan ta hänsyn till i kommande planmodeller.

De planer som länsstyrelsen beslutade om ska gälla i tre år, om de inte tydligt tycks avvika från andra rapporter.

– Från vårt håll ska de inte behöva revideras. Det är om älgförvaltningsgrupperna anser att det finns markanta skillnader som behöver tas upp och som gör att det finns fog för revidering.

Har du redan nu någon uppfattning om de tycks stämma?

– Jag har fått en hel del samtal om att det ska vara lite älg i skogarna. Jag har också fått samtal att det funnits mer älg vad de förväntat sig, säger Sandra Wahlund.