I en fältstudie på Frösön under perioden 2021-2022 undersökte SLU halterna av PFAS i däggdjur och växter. Sedan tidigare fanns kunskap om höga halter i vatten och fiskar i området, men den nu aktuella studien visar att PFAS även har tagits upp i jord, växter och djur.

Högsta någonsin

Prover från jord, blek taggsvamp, hallon, lingon, skogssork, rådjur och älg undersöktes. Situationen är enligt forskarna oroväckande, inte minst för att skogssorken, som är basföda för många andra djur och rovfåglar. Skogssorken har därför en viktig roll i ekosystemen. Koncentrationen av PFAS som uppmättes i skogssorkar tillhör de högsta som någonsin uppmätts bland Europas vanligaste däggdjur.

Långsiktiga effekter

– De utgör basföda för många stora rovdjur exempelvis rödräv, pärluggla och mårddjur. Vi är oroade över vad den här höga PFAS-förekomsten som fanns i just skogssorkarna kan få för effekt på ekosystemen både här och nu men också på längre sikt, säger Frauke Ecke, universitetslektor vid SLU och professor vid Helsingfors universitet.

Drabbar jägare

Ett muskelprov från rådjur låg också nära gränsvärdet för PFOS, och i leverprover överskred två prover från rådjur satta gränsvärden. Det innebär att den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, rekommenderade tolerabla veckointaget av PFAS4 kan överskridas om man regelbundet äter rådjurskött från Frösön. 

För bär och svamp finns inga gränsvärden.

Fortsatta studier

Studien är den första i sitt slag i Sverige och resultaten visar enligt forskarna på ett behov av fortsatta studier.

– Människor som får i sig höga halter av PFAS kan exempelvis drabbas av cancer, reproduktionssvårigheter och nedsatt immunförsvar med ökad risk för infektionssjukdomar som följd. Det är sannolikt att PFAS kan få samma effekter på djur men det kan också finnas andra effekter som vi inte känner till idag, men här krävs mer kunskap och fler studier, säger Frauke Ecke.