Efter de omfattande skogsbränderna i Hälsingland sommaren 2018 inledde Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, forskningsprojektet Viltsamverkan i brandens spår. Ett syfte är att undersöka hur skogsbränder påverkar hur älgar utnyttjar ett område.

I mars i år märkte projektet 18 älgkor, att följa under kalvning och under sommarmånaderna för att bland annat få svar på dödligheten bland kalvarna. 17 av korna kalvade i maj, de flesta under dagarna 12–19 maj.

Forskarna hittade 24 kalvar varav en låg död på kalvningsplatsen. Nu konstaterar man att det gått mycket dåligt för kalvarna, då det i början av september endast fanns tre kalvar kvar.

Efter de omfattande skogsbränderna i Ljusdals kommun sommaren 2018 inleddes forskningsprojektet Viltsamverkan i brandens spår. Foto: Olle Olsson

Siffrorna ska tas med en nypa salt, skriver projektet på sin Facebook-sida, men någon stor skillnad mellan denna preliminära siffra och den faktiska förväntas inte.
Redan tidigt konstaterades att några av kalvarna med stor sannolikhet blivit tagna av björn, genom observationer på platsen. Att predation har spelat stor roll för den höga dödligheten, tror också viltforskare Göran Ericsson vid SLU.

Efter skogsbränderna – bara minnen, aska och kostnader återstår

– Det här bekräftar de iakttagelser som tidigare gjorts av Skandinaviska björnforskningsprojektet i Noppikoski i Orsa kommun. Där konstaterade man en mycket hög björnpredation på älgkalv, säger Göran Ericsson.

Tråkiga forskarsvar

Göran Ericsson understryker att forskningen i Hälsingland ännu är i sin linda, och att ett års studier inte är tillräckligt för att dra några säkra slutsatser. Som bekant finns det också varg i Hälsingland, men vilken betydelse förekomsten av sådana haft på kalvdödligheten vet inte forskarna.

Gott om älg i brandhärjat område

Göran Ericsson. Foto: Jenny Svennås-Gillner

– Jag får ge lite tråkiga forskarsvar på dina frågor. Det är för tidigt att säga något säkert, utan det här måste följas upp kommande år. Älgobsen som görs under inledningen av älgjakten, i och omkring brandfälten, blir mycket intressant som komplement till de resultat vi har från överlevnaden för de märkta kornas kalvar, säger Göran Ericsson.

Resurser sparas

Från Noppikoski finns belägg för att predationen skiljer sig åt mellan åren. Man såg också hur älgkor som mist sina kalvar tidigt efter kalvningen, i högre grad än annars fick dubbelkalvar året efter.

– Det beror på att de sparar på sina resurser genom att inte behöva dra fram någon kalv. Vi har också sett att den växtlighet som kommer på brandfälten lockar till sig älg. Något som tyder på att fodret håller hög kvalitet, vilket också borde påverka hur många kalvar korna får, säger Göran Ericsson.