I Västerbotten får älg jagas fram till sista januari. På sociala medier pågår nu en intensiv debatt om vinterjakten på älg. I Västerbotten har det kommit mycket snö och kritikerna menar att etiken sätts åt sidan. En del menar att det är oetiskt med tanke på att en del kor har foster i magen.

Torbjörn Lövbom, ledamot i Jägareförbundets styrelse och bosatt i Burträsk i Västerbotten, menar att den biologiska jakttiden är satt till den sista februari på älg.

– I konsekvensen namn så finns det andra djurarter som vi jagar som också kan ha långt gångna foster i magen, jag tänker på exempelvis grävling och bäver. Man kan också välja att bara skjuta kalv om man känner att man inte vill ta ur dräktiga hondjur, säger Torbjörn Lövbom.

Torbjörn Lövbom, Burträsk, är ledamot i Jägareförbundets styrelse. Han tror debatten om vinterjakten på älg grundar sig i att jägarna är rädd om älgstammen. Foto: Lars-Henrik Andersson

Avlysningsjakt och rabatter

Han tror diskussionen har blossat upp i vinter därför att en del skogsbolag haft rabatterade fällavgifter och i vissa fall helt slopade fällavgifter för att få jägarna att åka ut och jaga fast det är kallt och snöigt.

– Dessutom gör den så kallade avlysningsjakten att en del jaktlag blir stressade att fälla älg. Jag tror debatten beror på att jägare är rädd om älgstammen och att man inte vill ha lång jakttid. Då är det lätt att använda etiken som argument i den debatten. Det finns alltid de som tänjer på gränserna, men jag tror att dom är väldigt få, säger Torbjörn Lövbom.

– Sedan har det förekommit missuppfattningar gällande skoter och hur vapen får transporteras. Men sammantaget handlar det här om hur skogsbolagen hanterat frågan om älgförvaltningen och jag tror man ska se de här reaktioner i ljuset från det, säger Torbjörn Lövbom.

Jakttiden redan begränsad

Lars Dahlberg, viltförvaltare vid länsstyrelsen i Västerbotten, menar att jakttiden på älg i viss utsträckning är begränsad eftersom den skulle kunna pågå februari månad ut.

– Vi har alltjämt i Västerbotten en relativt lång jakttid för att möjliggöra jakt inom områden där ansamlingar av älgar, med bland annat vandringsälgar, orsakar stora problem i ungskogar sent på säsongen, säger Lars Dahlberg.

Han menar att det delvis är kopplat till att man vill undvika skyddsjakt i skadeutsatta områden.

– Länsstyrelsen tycker det är bra att det finns en möjlighet för jägare och markägare att lokalt hantera eventuella problem som inte varit möjliga att hantera under höstjakten, säger Lars Dahlberg och fortsätter:

– Omfattningen av den jakt som bedrivs under januari månad är trots allt endast en bråkdel av den jakt som bedrivs under hösten, men den fyller ändå en viktig funktion som problemhanterare. Problem med betesskador orsakade av älg ska i största möjliga mån förebyggas och hanteras under ordinarie jakttid.

Etiken alltid viktig

Vad gäller etiken kring jakten så är det något som inte är aktuellt under bara den här perioden, menar Lars Dahlberg. Han berättar att länsstyrelsen förutsätter att jägarna bedriver en etisk jakt under hela jaktperioden.

– Jakten bedrivs ju i regel på ett annat sätt under den här tiden på året jämfört med tidigare på hösten. Det finns risk även under höstjakten att älgar utsätts för stor påfrestning om den jagas av en duktig och vältränad hund under en varm septemberdag, säger Lars Dahlberg.

Han berättar att  det i dagsläget inte finns någon diskussion inom länsstyrelsen att detaljstyra jakten för att ta hänsyn till alla aspekter kring etik under pågående jakt.

– Där tror vi på länsstyrelsen mer på frihet under ansvar. Det finns i dagsläget inga planer med att gå ut med särskilda rekommendationer. De älgar som jagas nu under vintern är älgar som finns kvar på de fastställda avskjutningsmålen i de aktuella älgskötselområdena – och bidrar på så vis i strävan efter att nå de beslutade och överenskomna avskjutningsmålen.

Lars Dahlberg tror att de diskussioner som nu blossat upp beror på att jaktinsatser samordnats på vissa platser, för att förebygga problem med grupperingar av älg i områden med högt betestryck och många trafikolyckor.

– I älgskötselområdena skulle skogsbolagen kunna ta ett steg tillbaka och låta jägarna få styra. Jaktlagen kunde utse styrgruppen i älgskötselområdet. Skogsbolagen har redan makten i älgförvaltningsgrupperna. Skulle man göra så tror jag det skulle lugna ner sig, säger jägaren Calle Franklin från Lycksele.

Samförstånd viktigt

K G Abramsson, ordförande för  Jägareförbundet Västerbotten, säger att man nu måste öka förståelsen mellan jägarna och skogsbruket.

– Vi måste öka förståelsen för parternas olika uppgifter och inställningar. Sveaskog har bjudit till möte där vi kommer delta samt Holmen Skog, SCA Skog och Skogsstyrelsen. Mötet blir i närtid och då kommer de här frågorna att diskuteras.

K G Abramsson förstår kritiken mot att det bedrivs älgjakt i högt snödjup och att etiken kan komma att åsidosättas.