En enig hovrätt har kommit fram till att Girjas sameby har en bättre rätt än staten att jaga och fiska på sina så kallade året-runt-marker i fjällen. Men det är inte frågan om en ensamrätt.

Hans Geibrink.

– Det kan därför bli som tidigare att länsstyrelsen upplåter jakt och fiske. Jag är tämligen övertygad om att det kommer att överklagas. Det är ingen tydlig dom, den är luddig. Det är i dag för tidigt att säga vilka konsekvenserna blir. Jag tror inte någon av parterna är riktigt nöjda. Däremot är nog samebyn nöjd så till vida att hovrätten anser att staten är den förlorade parten. Rätten verkar dock inte ta ställning i kärnfrågan, säger Hans Geibrink, jaktvårdskonsulent i Västerbotten som följt fjälljaktsfrågan under många år.

”Jag tror inte någon av parterna är riktigt nöjda.”

Eftersom hovrätten dömer staten som den förlorande parten så är det också staten som får betala Girjas samebys rättegångskostnader på totalt 4,3 miljoner kronor.

Senast den 20 februari ska en eventuell överklagan vara inne hos Högsta domstolen, som först ska ta ställning till om frågan överhuvudtaget ska prövas. Men eftersom det rör sig om en principiell fråga så är det nog högst troligt att Högsta domstolen beviljar prövningstillstånd.

”Till viss del verkar det som om domslutet är en uppmaning till politikerna att lösa den här frågan.”

Anders Jacobaeus.

Anders Iacobaeus är jurist och har varit verksam vid hovrätten i Umeå. I dag är han styrelseledamot i Svenska Jägareförbundet. Han fanns på plats i Umeå när domen presenterades i dag. Och han var mycket överraskad över domslutet.

– Till viss del verkar det som om domslutet är en uppmaning till politikerna att lösa den här frågan, och domen är heller ingen uppmuntran till andra samebyar att komma med liknande mål. Det samebyn vunnit är nästan bara symboliskt, säger han.

”Samerna har i området upparbetat en rätt till jakt och fiske som hörde samman med renskötseln redan när den första rennäringsförordningen skrevs.”

– Målet har varit mycket omfattande och innehållit en rad svårbedömda frågor konstaterar hovrättspresident Margareta Bergström.

Hon fortsätter:

– Samerna har i området upparbetat en rätt till jakt och fiske som hörde samman med renskötseln redan när den första rennäringsförordningen skrevs. Den rätten är starkare än den staten har.

Samtidigt säger Margareta Bergström att man inte kan sätta ur spel reglerna att staten via länsstyrelsen upplåter jakten. Detta eftersom de lagarna är stiftande helt i sin ordning.

Samtidigt är staten fastighetsägare och med det följer också en jakträtt, hur resonerar ni kring det?

– Nu talar du om i dag. Vi har bedömt historien och hur förhållandena var när den första förordningen kom och hur en äganderätt växer fram. Då, i slutet av 1800-talet hade inte staten den äganderätt man har i dag.

Men hur påverkar dagens domslut de jägare som i dag jagar småvilt på statens mark i fjällen?

– Det har jag svårt ge ett klart svar på. De regler som hittills gällt, alltså att det är länsstyrelsen som upplåter jaktkort, de gäller fortfarande, säger Margareta Bergström.

Vem kommer, utifrån domslutet, att ha rätt att bestämma vem som får jaga i området?

– Om ingen gör någon förändring så kommer det att bestämmas på samma sätt som i dag. Samernas rätt till jakt och fiske har de inte fått av staten. Den rätten har de själva skaffat sig genom att bruka jorden under lång tid. Men innebär den rätten att de kan överlåta den till andra. Men där säger lagstiftningen att det kan man inte göra.

I domen står även följande: ”Utredningen i målet ger vid handen att samer har vistats kontinuerligt inom området sedan många århundraden tillbaka. De har livnärt sig av renskötsel, jakt och fiske. Förutom ett par nybyggen i utkanten av området har inga andra än samer varit bosatta inom området. Det finns inga tecken på att andra än samer och de få nybyggarna har jagat eller fiskat inom området.”

Har då även de så kallade nybyggarna rätt till jakten och fisket?

– Nu drar du ut konsekvenserna som inte har ett dugg med det här målet att göra. Vi har inte gått in i förhållandet mellan några andra, säger Margareta Bergström.

Kan konsekvensen bli att även andra än samebyns medlemmar, som också jagat i området under lång tid, har rätt till jakten och fisket?

– Den frågan har vi överhuvudtaget inte varit inne på. Det är bara samerna utredningen handlat om.

Är det bara samebymedlemmar som har den rätten att jaga och fiska?

– Ja så är det.