Fem samebyar har stämt staten och kräver samma rätt som Girjas sameby – ensamrätt att upplåta jakten och fisket.

Staten menar att samebyarna inte har någon ensamrätt grundad på urminnes hävd. Detta eftersom det funnits andra befolkningsgrupper som också nyttjat markerna, det vill säga en konkurrerande markanvändning.

Staten, via Justitiekanslern, har alltså valt att inte hävda upplåtelseförbudet i rennäringslagen. Detsamma gjorde staten under Girjasmålet.

I Girjasmålet valde staten att resonera enligt följande: Om domstolen kommer fram till att samebyn enligt urminnes hävd har ensamrätt att upplåta jakten och fisket, så vill staten inte låta pröva upplåtelseförbudet.

Europakonventionen

I Girjasdomen för Högsta domstolen ett resonemang om upplåtelseförbudet och konstaterar att förbudet inte strider mot vare sig Europakonventionen eller regeringsformen:

”…den reglering av rådigheten över jakt och fiske som finns i 31–34 §§ rennäringslagen – och som förbjuder samebyar eller medlemmar i samebyar att upplåta jakt eller fiske och som lämnar till länsstyrelsen att besluta om sådana upplåtelser – behandlar vad som enligt lagen utgör statens egna rättigheter. Det saknas förutsättningar att åsidosätta regleringen med stöd av regeringsformen eller Europakonventionen.”

Även i det så kallade Skattefjällsmålet i HD 1981 drogs slutsatsen att rennäringslagens upplåtelseregler inte strider mot diskrimineringsförbudet i regeringsformen.

Löser inte frågan

Anna Skarhed var Justitiekansler, JK, och statens företrädare när Girjasmålet behandlades i tingsrätten och hovrätten.

Varför hävdade inte staten upplåtelseförbudet i rennäringslagen?

Anna Skarhed.

– Det berodde på hur Girjas utformat sin talan, säger Anna Skarhed.

Hon tycker det är olyckligt att frågan hamnade i domstol, eftersom domen i ett enskilt fall inte löser den övergripande frågan: vem ska råda över jakten och fisket på statens mark i fjällen.

– Alla fakta och omständigheter prövas inte i en domstolsprocess, vilket däremot kan göras i en utredning.

Anna Skarhed menar att det bästa hade varit om Renmarkskommittén fått slutföra sitt arbete så att politikerna fått möjlighet att ge ett svar på hur den komplexa frågan kan lösas.

Vilka direktiv fick du av dåvarande regeringen i den här frågan?

– Som justitiekansler hade jag inga direktiv från regeringen. Regeringen talade inte om hur JK skulle föra processen i tingsrätten eller hovrätten, säger Anna Skarhed.

Det finns kritiker som hävdar att Girjasdomen är en politisk dom, vad säger du om det?

– Svenska domstolar är inte politiska, det är inte så det svenska rättsväsendet fungerar.