Föreningen Jaktkritikernas överklagan avslås med motiveringen att det visserligen finns åtgärder som på sikt kan skydda tamdjur i området på ett bättre sätt, men att det under rådande förhållanden är de faktiska omständigheterna som gäller.

”Det kan alltså inte vägas in att det eventuellt hade kunnat vara lämpligt att agera på ett annat sätt i ett tidigare skede,” skriver förvaltningsrätten i sitt beslut.

Rådande situation

Rovdjursavvisande stängsel, så kallade RAS, är enligt domen en åtgärd som på sikt skyddar djurbesättningar mot angrepp men enligt förvaltningsrätten mening är det inte möjligt att på kort sikt bygga stängsel i tillräcklig omfattning runt alla djurbesättningar i området.

Därför finns det enligt förvaltningsrätten ingen annan åtgärd än skyddsjakt för att lösa en för djurhållarna utsatt situation.

”Förvaltningsrätten finner att samtliga förutsättningar för skyddsjakt är uppfyllda. Vid denna bedömning har också en avvägning skett mellan de i målet motstående intressena av att förhindra allvarlig skada och att skydda vargstammen,” skriver förvaltningsrätten.

Ingen talerätt

När det gäller föreningen DRIS, Djurens röst i Sverige, har föreningen uppgett att man har 112 medlemmar. Någon medlemsmatrikel eller liknande har inte presenterats för rätten. Medlemsintäkterna för 2019 har uppgetts till 700 kronor, och med en medlemsavgift på 50 kronor anser förvaltningsrätten att det angivna medlemsantalet på mer än 100 medlemmar inte är styrkt.

Förvaltningsrätten har dessutom i sin bedömning konstaterat att DRIS vid sitt årsmöte den 28 februari 2020 angett att föreningen inte har aktiv verksamhet annat än på sociala medier.

”Enligt förvaltningsrätten bedömning uppfyller därför inte DRIS kriterierna för en miljöorganisation som har talerätt i miljöfrågor i allmänhet. DRIS överklagande ska därför avvisas.”