Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) har fått klä skott för skarp kritik när det gäller regeringens beslut att korta vinterjakten på ripa.

Ovanför lappmarksgränsen i Norrbotten och Västerbotten handlar det om en förkortning med en hel månad och i Jämtland och Dalarna med två veckor.

Det politiska trycket har ökat, inte minst då Socialdemokraterna och LO-facken i Kiruna reagerat, samt kommunerna i Norrbotten med det socialdemokratiska kommunalrådet Claes Nordmark i spetsen.

Flera frågor till ministern

Oppositionen har också kritiserat beslutet och ställt frågor till ministern.

Jennie Nilsson svarade på de skriftliga frågorna hon fick av riksdagsledamöterna Peter Helander (C), Kjell-Arne Ottosson (KD) och Mattias Karlsson (M):

”Det är en stor översyn och i ett beslut som detta är det många olika och ibland vitt skilda intressen som ska tillgodoses.”

Men det svaret är inte Kjell-Arne Ottosson nöjd med. Han konstaterar att regeringen gått emot Naturvårdsverkets yttrande och enligt myndigheten finns inga biologiska skäl för att förkorta jakttiden.

KD-interpellation

Så här skriver Kjell-Arne Ottosson i interpellationen som han lämnade in i slutet av förra veckan:

”Svaret som kom innehöll ytterst lite av de konkreta skäl jag efterfrågade. Jag ställde därför samma fråga under frågestunden i kammaren den 20 maj. Vid det tillfället svarade statsrådet att det varit en avvägning mellan ripornas biologiska förutsättningar och olika intressegruppers önskemål. Det finns anledning att fråga sig på vilka intressegruppers krav landsbygdsministern gjort sitt ställningstagande.”

Birdlife Sverige och Naturskyddsföreningen, SNF, ville ha kortare vinterjakt på ripa, vilket framgår av deras remissyttranden över jakttidsförslaget.

Forskning eller intressegrupper?

Kjell-Arne Ottosson undrar nu i interpellationen vilka fakta, vilken empiri och vilken forskning som statsrådet har baserat sitt ställningstagande att vinterjakten på ripa påverkar ripstammens biologiska förutsättningar negativt.

Han undrar också om landsbygdsminister Jennie Nilsson anser att den forskning som visar att jakten inte har någon negativ inverkan på ripstammarna spelar mindre roll än olika intressegruppers önskemål?

Dessutom ställer Ottosson frågan om landsbygdsministern gjort ställningstagandet att Naturvårdsverkets bedömning spelar mindre roll än olika intressegruppers önskemål.

Ungefär samma fråga ställer även Mattias Karlsson (M) i en interpellation:

Vilken analys ligger till grund för att statsrådet gör en annan bedömning än Naturvårdsverket i fråga om slutdatum för ripjakt?

Justering teoretiskt möjlig

När interpellationerna debatteras i riksdagen är ännu oklart, men förmodligen någon gång under juni månad.

Frågan är också om regeringen, mot bakgrund av framför allt den omfattande politiska kritiken, kommer ändra sitt ripjaktsbeslut.

Till NSD har Jennie Nilsson tidigare sagt följande:

– Det skulle rent teoretiskt vara möjligt att göra justeringar om det är så att ändringen inte uppnår det man eftersträvar, säger Jennie Nilsson.

(S) i Kiruna: ”Hoppas beslutet ändras”

Anders Tano, Ordförande för Kiruna Socialdemokratiska arbetarekommun, säger till NSD att han tror att beslutet kommer att ändras.

– Vi hoppas det, så att det blir slut på den här diskussionen, säger han till NSD.

Enligt ripforskaren Maria Hörnell Willebrand har ripjakten i Sverige fram till 15 mars ingen mätbar effekt på rippopulationerna. Regeringen vill att jakten avslutas den 15 februari.