– Stölderna av skjutvapen minskar också stadigt. Om trenden från min forskningsstudie håller i sig handlar det i år om mindre än 80 stöldtillfällen, vilket kan jämföras med 20.000 inbrottsstölder i bostäder. Med andra ord, skjutvapen stjäls mycket sällan både i relation till antalet inbrott totalt och i relation till den förväntade andelen inbrott hos vapenägare, säger Erik Lakomaa.

Efter att ha kontrollerat med Brottsförebyggande rådet återkommer Erik Lakomaa:

– 2015 anmäldes 22.800 bostadsinbrott. Det var då en brottskategori som ökade. Min undersökning slutade 2010. Då var antalet anmälda inbrottsstölder i bostäder cirka 19.700.  Hade vapenstölder som andel av bostadsinbrott hållits sig konstant hade vi sålunda väntat oss en ökning av vapenstölderna. Det vi kan observera är dock det motsatta. Bostadsinbrott ökar medan stölder av vapen minskar i Sverige.

Han har svårt att kommentera något om mönster eller motiv utifrån de få fall som redovisats, men menar att det låga antalet totala fall kan få en ligas verksamhet att sticka ut mer än om det handlade om ett mindre ovanligt brott.

– Min studie av vapenstölder visade också att det var högts slumpmässigt vad som stals, säger Erik Lakomaa.

Ingen marknad

Varför skjutvapen stjäls från privatpersoner är oklart, liksom var de vapen som stjäls tar vägen.

– Det vi vet från forskningen är att stulna jakt- och målskyttevapen i princip aldrig dyker upp i samband med brott i Sverige. Därmed finns inte heller någon marknad för sådana. Om vapnen slängs när tjuvarna upptäcker att de inte går att sälja, hamnar under sängen hos tjuven eller förs ur landet vet vi mycket lite om, säger Erik Lakomaa.

Historiskt sett har vapenstölder en högre uppklarningsfrekvens än andra stölder ur bostäder.

– Om risken att åka fast minskar genom att polisen klarar upp en lägre andel brott kan det göra att vapenstölder blir relativt mer attraktiva, säger Erik Lakomaa.

Varnar för gemensamt register

Det finns inte något från forskningen som tyder på att riktade stölder av vapen skulle vara vanligt förekommande. Enligt Erik Lakomaa finns det emellertid vad gäller den saken en risk med det nya EU-direktivet.

– Ett av förslagen som diskuteras är att myndigheter i alla EU-länder ska få direkttillgång till varandras vapenregister. Det ökar risken för att registeruppgifter läcker ut. Det räcker då med en korrupt tjänsteman inom EU för att uppgifter om svenska vapenägare skulle vara ute, säger Erik Lakomaa.

Han varnar också för att en gemensam registertillgång i medlemsländerna ökar risken för åtkomst via dataintrång.

– Om EU-direktivet skulle gå igenom skulle det därmed inte vara förvånande om riktade vapenstölder ökar.

Något som sannolikt verkat avhållande på vapenstölder är att dessa har en avsevärt högre historisk uppklarningsfrekvens än andra stölder ur bostäder.

– Om risken att åka fast minskar genom att polisen klarar upp en lägre andel brott kan det då göra att vapenstölder blir relativt mer attraktiva, säger Erik Lakomaa.