Den reviderade förvaltningsplanen för varg gäller under åren 2014–2019 och den tillkom efter ”En hållbar rovdjurspolitik” som riksdagen klubbade igenom i december 2013.
Verket skriver i sitt förord att ”arbetet med förvaltningen av rovdjur präglas av såväl ekosystemansatsen som försiktighetsprincipen. Dessa grundläggande principer inom naturvården har även varit utgångspunkter vid revideringen av dessa förvaltningsplaner”.
De som ska bo med de stora rovdjuren nämns däremot inte. Och kanske är det också därför som planen i nuläget är ett fiasko. För det är bara det första delmålet – uppnå och bibehålla gynnsam bevarandestatus – som uppnåtts.
I de elva övriga punkterna är Naturvårdsverkets mål däremot inte uppfyllda. Och när det gäller ”ökat förtroende för förvaltningen” visar forskning tvärt om att allmänhetens förtroende minskar.
Naturvårdsverket skriver vidare i förordet att ”den begränsade tiden för revideringen av planerna har inverkat på möjligheten till samråd” och att man även ”utgått från EU-kommissionens synpunkter på de tidigare versionerna av förvaltningsplanerna”.

Här är delmålen

Här går vi igenom punkterna som Naturvårdsverket vill uppnå i enlighet med riksdagens beslut om den nya rovdjurspolitiken under åren fram till 2019. Än finns det alltså tid att nå de uppsatta målen.

Delmål 1: Uppnå och bibehålla gynnsam bevarandestatus

• Antalet vargar i Sverige är minst 270 individer vilket motsvarar det beslutade referensvärdet för gynnsam bevarandestatus avseende populationsstorlek.
Uppfyllt. Förra vintern fanns enligt inventeringarna cirka 415 vargar i landet. Med normal tillväxttakt betyder det att det finns omkring 475 vargar i landet just nu.

• Vargens utbredningsområde i Sverige är hela Sverige förutom den alpina regionen och Gotlands län.
Inte uppfyllt. Trots att vargstammen växer är det bara Uppsala län och Södermanlands län som är ”nya varglän”.

• Minst 1 ny immigrant från östliga populationer har reproducerat sig per generation, för varg 5 år, om vargstammen är minst 370 individer. Ligger stammen nära 270 individer behövs minst 2,5 nya reproducerande immigranter per 5-årsperiod. För varg är en generation lika med 5 år.

Inte uppfyllt. Men under vintern har tre så kallat genetiskt viktiga vargar vandrat in i landet så kanske kan delmålet uppfyllas i vår. Två av vargarna har visserligen dött men en tredje varg är alfahane i Tunturireviret, Dalarna. Eftersom varghanen går tillsammans med en tik förväntas valpar under våren.

Delmål 2: Minskade skador

• Toleransnivån för skador på ren orsakade av stora rovdjur är maximalt tio procent räknat på den aktuella samebyns faktiska renantal.
Inte uppfyllt. Enligt beräkningar dödar rovdjuren fler renar än de som går till slakt.

• Medelvärdet för antalet angrepp på får har minskat med tio procent jämfört med den föregående förvaltningsperioden (2008-2013).
Inte uppfyllt. I dagsläget finns bara statistik från 2014. Det året var synnerligen dystert för fårägarna.

• Medelvärdet för antal angrepp på hundar har minskat med tio procent jämfört med den föregående förvaltningsperioden (2008-2013). 
Inte uppfyllt. Antalet vargdödade hundar ökade rejält under 2014 jämfört med året innan. Detta trots att jakthundarna blir allt färre i vargområdena.

Delmål 3: Ökat förtroende för förvaltningen

• Andelen personer som anger att de alltid/ofta känner rädsla/oro vid utevistelse i områden med varg har minskat med tio procent jämfört med andel i tidigare genomförd undersökning.
Inte uppfyllt. Det finns ingen färsk undersökning som visar att folk numera är mindre rädda för varg än vad de var tidigare.

• Större andel av befolkningen tolererar att ha stora rovdjur i närområdet jämfört med andel i tidigare genomförda undersökningar. 
Inte uppfyllt. En undersökning från statsvetenskapliga institutionen på Umeå universitet 2014 visar tvärt om att acceptansen för varg minskar.

• Större andel av befolkningen har förtroende för förvaltande myndigheter jämfört med andel i tidigare genomförda undersökningar.
Inte uppfyllt. Umeå universitets undersökning visar också att stödet för Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter har sjunkit.

• Samrådsprocessen för uppföljning och revidering av förvaltningsplanerna för de stora rovdjuren upplevs som legitim och inkluderande. De intressen som berörs har deltagit i revideringen och planerna upplevs som rättvisande.
Inte uppfyllt. Naturvårdsintresset har hoppat av Västmanlands viltförvaltningsdelegation. Samtidigt som de hoppade av skrev tre ordförande för Naturskyddsföreningen, Rovdjursföreningen och Sveriges ornitologiska förening en debattartikel med rubriken ”Måttet är rågat” i Upsala Nya Tidning där de ansåg att jaktintresset i delegationen var för kraftigt.

• Länsstyrelsernas regionala mål för förvaltningen av stora rovdjur inkluderar ett tydligt socioekonomiskt resonemang avseende såväl näringar, fritidsintressen som kulturellt betingade verksamheter. Målen är mätbara och med tydliga åtgärder för genomförande och uppföljning.
Inte uppfyllt. Naturvårdsverket genomförde på rekordtid en hårt kritiserad utredning om socioekonomiska kostnader. Naturvårdsverket duckade för sitt uppdrag och skrev bland annat i sin utredning att det är ”näst intill omöjligt att redovisa och värdera alla de konsekvenser som vargförekomst leder till för jakt och jaktrelaterade näringar.” Enligt en exempelberäkning kan förlusten för en markägare uppgå till cirka en miljon kronor per vargrevir, enligt Naturvårdsverket.

Delmål 4: Ingen illegal jakt

• Berörda samhällsinstanser fortsätter arbeta för att avsevärt minska den illegala jaktens omfattning.
Inte uppfyllt. När den legala möjligheten att påverka tas bort från de berörda ökar risken för illegal verksamhet. Det är därför mycket sannolikt att den illegala jakten på varg ökat till exempel efter att licensjakten på varg stoppades av domstolar.