När jakträttsavtalet är kortare än ett år behöver markägaren inte ens säga upp det, berättar Viktoria Andersson, jurist på Svenska Jägareförbundet och expert på frågor som rör jakträttsupplåtelser.
– Exempel på det är systemet vissa skogsbolag och andra aktörer har, där nyttjanderättsavtal skrivs med varje jägare individuellt. På så sätt får man full kontroll över jaktlagen och över avskjutningen, säger Viktoria Andersson.

Vad är vinsten för bolagen?
– Låt oss säga att du och jag ingår i ett jaktlag med tio andra jägare. Vi har idéer om viltvård som markägaren tycker motarbetar syftet med jakten. Då byter bolaget bara ut oss, då avtalet bara löper på elva månader. På så sätt kan man omsätta jägarna efter behag, och jägarna betyder ingenting.

Jaktlag blev av med älgjakten – statliga Sveaskog får skarp kritik

Även i det fall jakträttsavtalet inte är träffat med varje enskild jägare kan de kortare avtalen innebära problem.
– För ett jaktlag med kortare avtal än ett år finns inget krav på uppsägning. Löper avtalet på elva månader och tre veckor behöver markägaren inte ens säga upp det skriftligt, för det löper ut när det löper ut, säger Viktoria Andersson.

Bevisbörda för markägare

Jägare som tecknar avtal som sträcker sig över ett år eller mer har ett visst skydd, då ett sådant måste sägas upp skriftligen sex månader innan det löper ut – om inget annat anges avseende uppsägningstid i avtalet.
– Den part som säger upp avtalet har bevisbördan för att skriftlig uppsägning har skett, säger Viktoria Andersson.

Viktoria Andersson, jurist på Svenska Jägareförbundet och expert på frågor som rör jakträttsupplåtelser. Foto: Martin Källberg

Problem för markägaren

Något som kan innebära problem för markägaren som vill bli av med ett jaktlag. Det är inte så få jägare som av olika skäl hävdat att de inte fått någon uppsägning, berättar Viktoria Andersson. Till exempel genom att låta bli att hämta ut ett rekommenderat brev, eftersom de fått förvarning om att en uppsägning är på gång.
– Men om en markägare inte vill att jag jagar på hans eller hennes mark, om han säger att Pelle ska jaga här i stället, då vill han uppen­barligen inte ha mig där. Hur roligt är det att vara på marken om man inte är önskad? Sedan förstår jag att de som arrenderat en mark i 30 år ser den mer eller mindre som sin egen. Men man måste tänka att markägaren också har rättigheter, att denne måste kunna bruka sin fastighet, där jakten är en del.

Olika grunder

Avtalet får heller inte sägas upp på fel grunder. Viktoria Andersson tar exemplet då ett jaktlag sägs upp på grund av slarv och nedskräpning.
– En uppsägning med en sådan motivering förutsätter att det i nyttjanderättsavtalet finns en klausul som säger att slarv eller nedskräpning kan vara grund för uppsägning, på samma sätt som avtalen ibland reglerar att den som strider mot svensk lagstiftning kan bli uppsagd i förtid.

Tvist i domstol

Jägare som hävdar att de blivit uppsagda från jaktmarkerna på oriktig grund kan ta saken till domstol. Om jägarna vinner en sådan tvist och markägaren ändå står fast vid uppsägningen kan denne tvingas att betala skadestånd, om jägarna fått en ökad kostnad för en ersättningsmark som till storlek och vilttillgång är likvärdig med den gamla.
– Låt oss säga att den uppsagda marken är på 60 hektar och kostar 2 000 kronor om året, och ersättningsmarken som är likvärdig avseende storlek och vilttillgång kostar 18 000 kronor. Om det handlar om ett flerårigt avtal som sagts upp felaktigt, blir mellanskillnaden en hel del pengar som markägaren kan bli skadeståndsskyldig att ersätta jägarna med, säger Viktoria Andersson.
– Det finns exempel på markägare som inte klarat att eller velat lösa det på det sättet och då blir jakträttsinnehavaren kvar. Men allt detta förutsätter att man tvistar om saken.
En markägare kan alltid säga upp jägarna, men det innebär inte att man får behålla jakten. Man får inte vara kvar oaktat att man får rätt till skadestånd.