Fredrik Widemo. Foto: Jan Henricson

I Sverige är det redan idag förbjudet att jaga med blyhagel i grunda våtmarker där änder riskerar att få i sig hagel, när de för matsmältningens skull plockar sådana från botten i tron att det är småsten.
– Liknande förbud har övriga EU-länder åtagit sig att införa. Problemet är att det inte har gjorts överallt, liksom att där det har införts är jägarna dåliga på att rätta sig efter regelverket, säger Fredrik Widemo som är Jägareförbundets representant i europeiska jägarorganisationen FACE:s ammunitionsgrupp.

Hela Sverige

EU har påverkats av miljöorganisationer som Birdlife och arbetet i ECHA med ett blyförbud har pågått en längre tid, med möjlighet för jägarorganisationerna att påverka.
Inledningsvis fanns ett förslag som innebar att buffertzoner på 300 meter runt en våtmark skulle räknas till våtmarken, liksom ett förbud mot att inneha blyhagel inom ett sådant område.

– Med tanke på den definition av våtmarker som EU gör betyder det att praktiskt taget hela Sverige skulle betraktas som en våtmark eftersom vi har sådana marker överallt. Likadant är det i Finland och Norge samt Irland som har mycket torvbildande marker, säger Fredrik Widemo.

Konvention som styr

Det orimliga med buffertzoner och förbud mot innehav av blyhagel tycks FACE ha fått gehör för, och Fredrik Widemo tror inte att det kommer att finnas med i ett kommande förslag.

Däremot bedömer han att det är svårt att påverka vad EU definierar som en våtmark, vilket är illa nog. Våtmarksbegreppet styrs av den så kallade Ramsarkonventionen, en internationell överenskommelse för skydd av våtmarker.

– Sverige har så här långt inte tillämpat konventionens definition av vad som är en våtmark. Men om EU för in den i ett förbud mot blyhagel blir det annorlunda, säger Fredrik Widemo.

Att änder skulle plocka i sig blyhagel som skjutits över den här högmossen är högst osannolikt. Ändå kan det komma att bli förbjudet att använda blyhagel i sådana miljöer. Foto: Jan Henricson

Enligt Widemo kommer det att få stor betydelse för svenska jägare som vill jaga med blyhagel i områden som vi inte betraktar som våtmarker – till exempel en högmosse, där det knappast går omkring änder och plockar i sig blyhagel.

– Till och med marker där det växer vitmossa definieras enligt Ramsarkonventionen som en våtmark, eftersom det är en växt som är torvbildande. Blir det så handlar det om stora arealer som tillförs begreppet våtmark, och som försvårar jaktutövningen.

Kommit långt i Sverige

Svenska Jägareförbundets ordförande Torbjörn Larsson, som också är ordförande i FACE, ser med oro på vad en förändrad definition av vad som är en våtmark kan föra med sig.

Torbjörn Larsson. Foto: Lars Nilsson

– Går det igenom kommer praktiskt taget hela Skandinavien att betraktas som en våtmark. Vi har i Sverige kommit långt jämfört med många andra länder. Vi har förbud mot blyhagel i våtmarker där det betyder något, och vi har fått bort blyhagel vid övningsskytte på lerduvor, säger han.

Enligt Torbjörn Larsson är det inte rimligt att man i Bryssel bestämmer vad som är en våtmark i Skandinavien.

– Det avgör vi bäst själva. Vi kommer att fortsätta arbetet med den här frågan både i Jägareförbundet och FACE med faktabaserade argument för vad som är bäst för viltet och som inte påverkar miljön, säger Torbjörn Larsson.

Fredrik Widemo tror att ett skarpt förslag från EU-kommissionen kan komma nästa år. Sedan ska det tröskas igenom EU:s olika institutioner som ministerråd och parlament innan ett beslut tas.
Kommissionen har också gett ECHA i uppdrag att utreda användning av bly i ammunition i ett större sammanhang, vilket då inbegriper kulammunitionen samt bly som används i samband med fiske.