Processen kring översynen av jakttider har pågått i över två år, under ledning av Naturvårdsverket. Efter att ha samlat in synpunkter från alla de intressen som berörs av jakten sammanställde Naturvårdsverket i juni ett förslag som lämnades till regeringen. Detta förslag skickades ut på en sista remissrunda, och den här veckan har de sista svaren på den remissrundan lämnats.

Under processens gång har vissa åsiktsskillnader inom Jägareförbundet blottats. Framför allt handlar det om jakttider på rådjur: vårbockjakten och jakt på rådjur i februari.

Då: ja till vårbockjakt i hela landet

När Svenska Jägareförbundet lämnade sitt senaste förslag till Naturvårdsverket, så förordade förbundet vårbockjakt i hela landet och sa ja till jakt på rådjur i februari. Det orsakade en intensiv debatt inom förbundet, där främst de sydsvenska länsföreningarna opponerade sig.

När förbundet nu får chansen att lämna sina slutliga kommentarer på det remitterade förslaget, har förbundet justerat sin position på dessa punkter.

Jägareförbundet skriver nu att rådjur inte ska jagas i februari, samt att vårbockjakt kan utvidgas till län som angränsar till de län där sådan jakt idag är tillåten. I dagsläget är vårbockjakt tillåten i Västerbotten, Västernorrland, Gävleborg, Västmanland och Uppsala län.

Jakt på vårbock har debatterats inom Jägareförbundet. Foto: Lars-Henrik Andersson

Brunstuppehåll och älgjaktstart

Vidare anser Jägareförbundet att älg inte ska jagas under brunstperioden, samt att jaktstarten i södra Sverige – andra måndagen i oktober – ska vara kvar.

– Svenska Jägareförbundets remissvar har arbetats fram tillsammans med alla länsföreningar. Våra gemensamma ställningstaganden utvecklar jakten i samklang med de behov som samhället har och bevarar samtidigt de traditioner och etik som jägarna är rädda om, säger Jägareförbundets ordförande Torbjörn Larsson i ett pressmeddelande.

Jakttider – ett politiskt beslut

På sin hemsida räknar Jägareförbundet upp de viktigaste punkterna, utöver de ovan nämnda, i remissvaret:

• Regeringen ska slutligen fatta beslut om jakttider, inte en myndighet. När det krävs avvägningar mellan samhällsintressen ska politiken fatta beslutet – inte myndigheter.
• Viltförvaltning ska i största möjliga mån vara lokal och regional, med möjlighet för Viltförvaltningsdelegationerna att tydligt påverka förvaltningen.
• Allmän jakt på kronhind slår sönder möjligheterna till förvaltning av kronviltet, samt tar bort alla incitament till samverkan.
• Artdatabankens Rödlista ska inte användas vid beslut om jakttider. Rödlistan har ett helt annat syfte än att avgöra när viltarter är jaktbara.
• Möjligheterna till predatorkontroll får inte minska – det gäller särskilt kråkfågel och trutar.
• Kan en art jagas ska den vara tillåten att jaga.
• Att ha olika träningstider utifrån hundtyper är fel. Förslaget, att dela in hundar i ställande, förföljande och stötande slår fel eftersom alla hundar i någon mån är förföljande – och alla jagar inte rastypiskt.

Brunstuppehållet och jaktstarten för oktoberjakten på älg har varit en het fråga. Foto: Kjell-Erik Moseid

”Lyssna på dem som ska göra jobbet”

– I vårt remissvar finns alla detaljer om varje enskild art. Det gäller både de förslag från Naturvårdsverket som är bra och de som vi vill ändra på.

– Ska samhället bevara och bygga vidare på jägarnas ideella arbete måste man lyssna noga på dem som faktiskt ska göra jobbet. Annars landar man fel, säger Jägareförbundets ordförande Torbjörn Larsson i pressmeddelandet.