Numera kan Facebookgrupper överklaga jaktbeslut på stora rovdjur. Något som medfört att korrekta beslut stoppats. Jägareförbundet är nu starkt kritisk till följderna av att den så kallade talerätten luckrats upp allt mer.
Foto: Lars-Henrik Andersson, Olle Olsson

Domstol: Överklaganden stoppar korrekta jaktbeslut

När regeringen beskriver hur Århuskonventionen praktiseras i Sverige nämns inte överklagandecirkusen när det gäller jakt på stora rovdjur.
Regeringen vill dessutom göra det ännu lättare att överklaga beslut på miljöområdet.
Jägareförbundet är starkt kritiskt till regeringens rapport.

Med jämna mellanrum får de länder som skrivit under Århuskonventionen beskriva hur konventionen praktiseras i det egna landet.

Nu är det dags igen. Regeringen har skrivit en rapport om hur Sverige genomför konventionen. En rad remissinstanser har fått tycka till om rapporten. Däribland Svenska Jägareförbundet och Kammarrätten i Sundsvall.

 

Grupper på Facebook

Jägareförbundet tar upp frågan om olika organisationers möjlighet att överklaga beslut som rör bland annat jakt på stora rovdjur. Jägareförbundet anser att kriterierna för vilka som får överklaga har urholkats när ”löst sammansatta Facebook-grupper” ges talerätt, alltså möjlighet att överklaga myndighets- och domstolsbeslut.

Så här skriver Jägareförbundet i sitt remissvar:

”Om kriterierna för organisationer som ges talerätt helt urholkas uppfylls knappast kraven på sådan rättssäkerhet, tydlighet och förutsebarhet som normal lagstiftning kräver. För stunden tycks tendensen snarare vara att Århuskonventionens implementering blir ett hinder för normalt brukande av förnybara resurser.”

 

Vill sänka kraven

Århuskonventionen reglerar bland annat vilka som kan överklaga olika myndighetsbeslut och domslut inom miljöområdet.

Regeringen vill nu sänka kraven ytterligare på de som ska ha rätt att överklaga beslut som rör skogsvårdslagen, något som kan drabba skogsnäringen. En utredning om detta ska vara klar sista mars i år.

Jägareförbundet är vidare kritisk till att rapporten inte tar upp ”den rättegångscirkus som de senaste åren har uppvisat när det gäller framför allt beslut om jakt på stora rovdjur. Förbundet anser att redovisningen är missvisande om inte också detta nämns.”

 

Korrekta beslut

Kammarrätten i Sundsvall skriver i sitt remissvar att det förekommit rättsprocesser som medfört att beslut som rör skyddsjakt och licensjakt  på rovdjur inte kunnat genomföras trots att de vid en slutlig prövning funnits vara korrekta.

Kammarrätten konstaterar vidare att den utökade talerätten för miljö- och naturorganisationer lett till många överklaganden.

”Det finns inte anledning att anta att antal överklaganden kommer att minska.”

Kammarrättens svar antyder med andra ord att den mer generösa talerätten leder till mer jobb för domstolarna och att korrekta beslut riskerar att inte bli genomförda.

 

Läs även:

Regeringens rapport om Århuskonventionen

Fakta Århuskonventionen

Konventionen handlar om förhållandet mellan myndigheter och medborgare när det gäller miljöinformation och inflytande på miljöbeslut. Konventionen undertecknades 1998 och trädde i kraft 2001. Idag har konventionen 47 parter från Europa och Centralasien. Sverige ratificerade konventionen 2005.

Konventionens parter möts vart fjärde år och utvärderar hur konventionen genomförs och utvecklas.

Sverige ska, liksom övriga parter, sex månader inför varje ordinarie partsmöte lämna in en rapport till konventionens sekretariat om hur konventionen genomförs. Nästa partsmöte hålls i Montenegro i september 2017.

Källa: Naturvårdsverket

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev