Wiebke Neumann.

Genom att mäta hjärtfrekvens, kroppstemperatur och rörelser hos älgar under traditionell älgjakt med löshund, har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Høgskolen i Innlandet, Norge, kunnat se hur älgar påverkas av att jakten.

Studien visar att älgens kroppstemperatur och hjärtfrekvens ökar, den rör sig längre sträckor och snabbare än vanligt och vilar längre än normalt dagen efter.

– Jakt med hund ökar älgens energiförbrukning. Det gör att älgen får mindre tid att söka föda, vilket kan påverka älgens kondition om denna typ av störningar förekommer ofta, säger Wiebke Neumann, forskare i viltekologi vid SLU.

Vänjer sig

I viss mån tycks älgar ha vant sig vid hundar, visar studien. De stressar inte upp sig i onödan. Och alla älgar påverkas inte av jakten. De älgar som hade mindre än tio minuters kontakt med hund fick inte högre kroppstemperatur eller hjärtfrekvens. De älgar som uppvisade tydlig stress vid jakttillfället var bra på att kompensera för det.

– De kompenserade för den ökade energiförbrukningen genom att vila och använda mindre energi dagen efter jakten. Om störningarna inte upprepas frekvent anser vi att älgen kan kompensera utan problem, säger Wiebke Neumann.

Klarar störningar

Göran Ericsson.

– En älg i god kondition efter en bra fodersommar har bra med kroppsreserver, så den klarar störningar under vintern om de inte sker ofta. Däremot kan tjurar efter brunsten och kalvar vara mer känsliga för störningar under vintern, eftersom de inte har så mycket fett lagrat. Men det är en sak vi måste studera mer, säger Göran Ericsson, professor i viltekologi vid SLU.

Värme stressar

Men det är inte bara vintern som är problematisk. Älgen är värmekänslig och i ett allt varmare klimat utsätts den för mer stress.

I många områden finns flera klövviltsarter som jagas med hund. En ökad frekvens av jaktstörningar och högre temperaturer på grund av klimatförändringar kan sannolikt öka energiförbrukningen och därmed öka risken för negativa effekter på kroppskonditionen, anser forskarna.

– En slutsats är att vi behöver studera mer hur olika typer av hundanvändning påverkar klövviltet, säger Göran Ericsson.