Älgen föreslås hamna på rödlistan
Artdatabanken föreslår att den svenska älgen hamnar på den så kallade rödlistan. Enligt förslaget ska älgen i fortsättningen klassas som ”nära hotad” men tillägger att minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för den mer akuta kategorin ”sårbar”.
Det är Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som ger möjlighet att förhandsgranska 2020 års rödlista. Och där framgår alltså att älgen preliminärt hamnar på rödlistan enligt Artdatabankens preliminära bedömning.
Artdatabanken anser att utbredningsområdets storlek och förekomstarean för älgen överskrider gränsvärdena för rödlistning samt att en minskning av populationen pågår eller förväntas ske. ”Trots att älgen uppenbarligen minskat kraftigt bedömer vi inte att det finns någon egentlig utdöenderisk, då älgstammens storlek är helt beroende av jakttrycket”, skriver Artdatabanken.
Men läget för älgen i Sverige bedöms ändå vara så pass bekymmersamt att Artdatabanken föreslår att älgen ska flyttas från livskraftig ned till den mer kritiska kategori ”nära hotad”. Och de tillägger att minskningstakten för den svenska älgpopulationen bedöms vara nära gränsvärdet för ”sårbar”.
Lodjur i samma kategori
I samma kategori, ”nära hotad”, förelår Artdatabanken att lodjuret ska hamna. 2015 hamnade lodjuret i kategorin ”sårbar” men föreslås nu flyttas upp mot säkrare mark till nära hotad eftersom lodjursstammen är starkare nu och antalet lodjursindivider bedöms överstiga gränsvärdet för sårbar.
Andra arter som det går bra för, enligt Artdatabanken, är kronviltet och uttern. Därför föreslås att båda arterna flyttas upp från kategorin ”nära hotad” på rödlistan till livskraftig.
Sämre för vargen
För vargen, däremot, menar Artdatabanken att läget försämrats. 2015 placerades vargen i kategorin ”sårbar” på rödlistan. Nu förslås att vargen istället ska flyttas till kategorin ”starkt hotad”. Artdatabanken anser att vargpopulationen är ökande då den skandinaviska populationen vuxit från cirka 30 individer år 1993 till just över 300 vintern 2017–18. Artdatabanken tillägger dock att antalet vargar var något högre för några år sedan samt att ”anledningen till minskningen de senaste åren är i huvudsak ökad illegal jakt.”
• Här kan du läsa mer om Artdatabankens kriterier för de olika kategorierna för rödlistning (extern länk
Det här är rödlistning
Rödlistning i Sverige följer det system som har utvecklats av den Internationella naturvårdsunionen för att utvärdera och bedöma tillståndet för arter i naturen. Resultatet - rödlistan - är ett hjälpmedel för att göra naturvårdsprioriteringar, men har ingen juridisk status.
Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken och fastställs av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.
Den senaste rödlistan, som offentliggjordes den 28 april 2015, är den fjärde svenska rödlistan som baseras på dessa kriterier.
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.