Fakta till den här artikeln är i huvudsak hämtad från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, som har ansvaret för att få in fallvilt och prover från vildsvin, för att spåra smittan och för att övervaka smittvägar. Jordbruksverket är den myndighet som leder arbetet med att bekämpa ASF. För att göra det har man långtgående befogenheter.

Allvarlig smittspridning

Afrikansk svinpest kom till Europa 2007 och har efter det spridits över kontinenten. De första EU-länderna där den fruktade virussjukdomen upptäcktes var Litauen och Polen, år 2014. Sedan dess har minst två EU-länder drabbats varje år.

Viruset sprids snabbt i vildvinspopulationer med en–två kilometer per månad, men det förekommer också hopp i smittspridningen (som i Fagerstafallet) där viruset plötsligt dyker upp långt från tidigare smittade områden.

Under 2022 kom det positiva signaler då antalet utbrott av ASF minskade för första gången sedan sjukdomen noterades i ett EU-land. I år vände den trenden då bland annat över 1.000 utbrott i grisbesättningar rapporterades på Balkan. 

Förvärrad situation

Statsepizootolog Karl Ståhl vid SVA är internationellt erkänd expert på afrikansk svinpest. Han skrev så sent som den 24 augusti ett inlägg om sjukdomsbilden:

Karl Ståhl, SVA.

”Under våren och sommaren 2023 har däremot en mycket negativ utveckling av ASF-läget setts på flera håll: stor smittspridning bland småskaliga grisbesättningar i flera områden på Balkan med tre nyinfekterade länder, förvärrad situation bland tamgrisar i Rumänien samt fortsatt spridning bland vildsvin och tamgrisar i Italien.”  

Mänsklig aktivitet

Vid det tillfället bedömde SVA inte att risken för introduktion av afrikansk svinpest till Sverige hade ökat, men att den var fortsatt förhöjd. 

Sannolikt, skriver Karl Ståhl, är det i så fall mänsklig aktivitet som sprider viruset, via icke kommersiell import av livsmedel. 

En teori SVA håller fast vid när man kommenterar hur smittan nu finns också i Sverige.

– I dagsläget vet vi inte hur smittan kommit in men det är ett långväga hopp från närmaste smittade område i Europa och vi utgår därför från att det har skett genom människor och inte vildsvin. Det sker just nu en omfattande smittspridning i Europa. Det finns länder som har lyckats utrota sjukdomen och det är vår nationella målsättning, säger Karl Ståhl om utbrottet i Fagersta. 

En reservoar

Afrikansk svinpest har sitt ursprung i Afrika som också är reservoar för viruset, eftersom vilda grisdjur där är motståndskraftiga. Någon sådan motståndskraft finns inte hos vildsvin och tamsvin på norra halvklotet. Dödligheten i drabbade vildsvins­populationer är nära nog total, även om det precis som med rävskabben finns djur som överlever.

Människor eller andra djur smittas inte av ASF, men mänsklig aktivitet är en källa till att viruset sprids.

Viruset överlever

Smittan sprids vid direkt kontakt mellan vildsvin (och grisar i det fall man inte lyckas hålla viruset borta från tamgrisbesättningar), men den överförs också indirekt genom människor, fordon och redskap. 

Viruset är mycket svårt att bli av med. Det överlever flera veckor i rumstempererat kött och i flera månader i rått kött eller i fryst tillstånd. Viruset kan spridas genom att människor tar med sig infekterat kött eller till och med charkprodukt­er, kastar sådant i naturen där det blir till mat för kringströvande vildsvin.

Afrikansk svinpest är mycket smittsam och djuren blir snabbt allvarligt sjuka med feber, blödningar, vinglighet och dålig matlust. Smittade vildsvin dör oftast inom en vecka.

Inget vaccin

Det finns inget sätt att ­förebygga och inget sätt att behandla ASF. Forskning för att få fram vaccin pågår i flera forskargrupper i världen, men ingen vet när ett vaccin är färdigt att använda. Sannolikt ligger det år framåt i tiden.

Läs mer om ASF här.