SVA varnar för smittspridning  vid import av foder till lantbruksdjur. Även om risken bedöms som liten för en spridning av afrikansk svinpest via djurfoder så höjer myndigheten ett varnande finger. Generellt gäller att det foder du köper in ska ha god hygienisk kvalitet. Exempelvis kan förekomst av mögel och mögelsporer ses som brister i hanteringen.

Risk för att få en spridning av afrikansk svinpest kräver en kedja av händelser. Smittan finns bara i svin eller livsmedelsprodukter gjorda av fläskkött. Smittrisken gäller främst blod från smittade djur som kan finnas i hö, halm eller ensilage. När blodet torkar är smittorisken borta.

Döda djur i fodret

Om däremot en hel kulting skulle följa med i fodret är risken för smittspridning större. SVA förordar därför stor noggrannhet i hanteringen.

– Kan man välja så är det självklart i första hand bättre att välja foder från länder som inte har drabbats av afrikans svinpest, säger Erika Chenais, epidemiolog vid SVA.

Vid import och införsel av väl torkat hö och halm, av god hygienisk kvalitet, menar SVA ändå att sannolikheten för överföring av afrikansk svinpest via fodret är låg.

För att ytterligare minska sannolikheten kan råvaran lagras innan användning.

– I de länder som har afrikansk svinpest rekommenderar man en lagringsperiod på tre månader innan man utfodrar eller strör med halm hos tamgrisar, säger Erika Chenais.

Rekommendationer till djurägare

SVA har tillsammans med Jordbruksverket diskuterat frågan, och tydliga rekommendationer till djurägare och importörer av foder förbereds. Något importstopp från smittade länder är inte aktuellt, och inte heller provtagning av importerat foder.

– Risken är liten, även om den finns. Det handlar främst om foder från Baltikum och Polen. Rumänien har haft utbrott av afrikansk svinpest nu under sommaren. Vi kan inte riktigt förklara varför vi ser flera utbrott under den här tiden på året, säger Erika Chenais.

Torkan ökar även risken för mjältbrandsutbrott, som kan drabba både tamdjur och vilda djur.

Giftiga växter

Risken är också stor att det nu skördas grovfoder på marker som kan vara bevuxna med för djuren giftiga växter. Flera giftiga växter förblir giftiga även efter att de torkats eller ensilerats. Djuren får också svårt att välja bort giftiga växter i exempelvis ensilage, och ett exempel som nämns är växten stånds.

– Mjältbrandutbrottet 2016 i Östergötland upptäcktes under en period av torka. Tamdjur på sammanlagt sex olika gårdar och tre älgar drabbades av sjukdomen innan utbrottet kunde hävas med hjälp av bland annat vaccinering, säger Ann Lindberg, statsepizootolog vid SVA.

Ursprunget till utbrottet av mjältbrand har inte hittats. Det kan möjligtvis förklaras av sprickbildning i jordskorpan på grund av torka, som vid senare regn gjorde det möjligt för mjältbrandsporer att tränga upp till marknivå. Risken för smitta ökar i samband med torka eller översvämningar på marker med ytliga mjältbrandsporer i jorden.