torsdag 20 juni

Premium

Foto: Lars-Henrik Andersson

En rådjursjakt som heter Duga

Premium

Den unga drevertiken Medley presterade bra rådjursdrev, men det var för hennes mamma, Duga, som rådjuren föll denna höst. Föga anade ägaren Henry Lennartsson att det skulle bli full pott för både mor och dotter.

Reportaget publicerades första gången i Svensk Jakt nummer 12/2019.

 

Sydliga vindar har fört med sig rena brittsommarvädret. När vi står på en höjd i Vagled på Frösön sveper de ljumma vindarna över de öppna fälten och det känns inte som om vi är i mitten av oktober.

Bakom oss har vi två händelserika jaktdagar. Henry Lennartsson, uppvuxen i en jägarfamilj i Höla, på västra sidan Storsjön i Jämtland, har fått uppleva fina drev av både den rutinerade och väl meriterade Duga, likväl som från hennes dugliga dotter Hölatoppens Medley, eller Mello som hon kallas inom familjen.

 

Anders Nilsson, Henry Lennartsson och Emanuel Lennartsson vandrar nöjda hemåt efter en dag med klingande rådjursdrev signerade drevrarna Duga och Medley. Foto: Lars-Henrik Andersson

– Jag döpte henne till Medley efter de fyra djurslagen som drever får driva: rådjur, hare, räv och hjort, berättar Henry som även är jaktprovsdomare för drever.

Tre rådjur är hittills skjutna dessa två jaktdagar, alla undan Duga.

– Det vore fint om det blev skjutet ett rådjur undan Medley också. Hon har ju drivit så bra, säger Henry Lennartsson, nästan halvt uppgiven, men fortfarande ändå en smula hoppfull om vad den kommande jaktdagen kan föra med sig.

 

Tuff vinter har satt sina spår

Men vi backar bandet och börjar med torsdagens jakt. Då fick Medley, liksom de följande dagarna, chansen redan från morgonen.

Vi jagade utanför Nälden och här sades det finnas bra med rådjur. Den tuffa vintern, lång och snörik, har dock även i rådjurstäta marker satt sina spår.

– Det är glesare mellan rådjuren nu, säger Henry Lennartsson strax innan han släpper Medley.

 

Drillingen följer alltid med på rådjursjakterna.

Markerna vi ska jaga på ser till det yttre ut att kunna hysa ett och annat rådjur: täta granskogar, inägor, öppna gröna fält, små skogspartier och i nordöst en stor sjö. Med andra ord verkar det finnas både skydd, mat och vatten.

Henry Lennartsson trär av halsbandet från Medley, ber henne sitta och fokusera på husse innan hon får kommandot att springa ut på sök.

Vi går norrut och passerar en fint gallrad liten tallknabbe. Här har vi fått tips om att stå och passa.

 

Upptag!

Efter en stund hör vi några väckskall och strax därpå ett klingande rådjursupptag. Drevet buktar snävt. Vi har nått fram till ett motionsspår där Henry ställer sig för att passa.

Medley öser på för fullt. Med sin klingande täta skallgivning förkunnar hon att drevdjuren inte ligger särskilt långt framför henne. Drevet har passerat motionsspåret och vi står nu och väntar på det annalkande drevet som närmar sig sakta men säkert.

 

Rådjuret kommer i pass.

Henry lyfter sakta på drillingen. Drevdjuren, get och kid, är på väg i pass. Men de springer parallellt med motionsspåret, strax utanför hagelhåll. Och något kulskott är inte att tänka på med den hastighet rådjuren har. Medley är cirka en halv minut efter och skallar intensivt.

Sveriges taxmaffia ordnade en trippel

Några hundra meter till vänster om oss går de över spåret, ner mot sjön. Drevet följer sjökanten norrut för att sedan vika upp igen mot oss. Henry gör sig åter beredd. Geten kommer ut på spåret 80 meter till höger om oss. Hon står en stund och begrundar situationen och går sedan in i skogen på andra sidan. Kidet passerar raskt över spåret och lämnar Henry ingen skottchans.

 

Drevet går som ett streck

Rådjuren ligger nu långt före hunden. Drevet går sedan som ett streck på kartan i nordvästlig riktning. Vad hände nu?

Drevet fortsätter mot grannmarken och Henry bestämmer sig för att försöka få fast Medley. Han lyckas också och när han kopplar henne känner vi den skarpa lukten.

– Hon har förmodligen rullat sig i en brunstgrop. Här finns kronhjort och det var kanske det hon drev nu på slutet, spekulerar Henry när vi går tillbaka i riktning mot sjön.

 

Dags för Duga

Efter en stund beslutar han sig för att byta mark och i stället släppa Duga.

Vi fikar och lägger upp planen för eftermiddagens jakt. Magnus Hansson, jaktvårdskonsulent i Mittnorrland, har anslutit. Han och Henry resonerar fram och tillbaka om lämpliga pass. Henry pekar ut på kartan på telefonen var Magnus kan ställa sig.

 

Foto: Ingemar Pettersson

Vi har förflyttat oss en kilometer västerut. Duga får nu chansen. Hon letar tämligen snabbt reda på rådjur och drevet går söderut, ner mot en å. Där buktar det en stund innan det vänder tillbaka.

Vi har förflyttat oss och följt efter drevet.

– Här borde bli bra, viskar Henry.

Vi står i en gles, gallrad tallskog. Sikten är god. Drevet har vänt och kommer mot oss.

 

Snabba beslut och snabba skott

Henry går snabbt 50 meter tillbaka från där vi kommit. Något säger honom att det är ett bättre pass. Och han får rätt.

Plötsligt kommer ett rådjur springande rakt mot oss. Det går fort. Det är ensamt. Henry skjuter högerpipan på drillingen och djuret faller i skottet. Det är då vi upptäcker kidet som kommer i samma spår som geten, rakt mot oss, och i skottet kastar det tvärt och snabbt till vänster. Men Henry är med, svingar och fäller även kidet.

– Så kan det gå. Det där var inte riktigt meningen. Jag trodde det var ett ensamt smaldjur, säger Henry när han går fram till geten.

 

Duga får en smakbit från rådjuret hon drev.

Situationen visar att jaktformen ibland kräver snabba beslut och skott. Kidet var lite på efterkälken och trots att det var ett relativt öppet pass, så såg vi det inte förrän geten var skjuten.

Nu gick allt bra och Henry kan bara konstatera att det är undan Duga det blir fällt rådjur.

Hon har drivit nästan en timme, så gott som tapptfritt.

– Vi tar nya tag i morgon med Medley, då kommer vi även ha med några passare, säger Henry innan vi skiljs åt för dagen.

 

Medley får chansen

Nästa dag jagar vi på Rödön tillsammans med Henrys sambo Mimmi Karlsson, brodern Emanuel Lennartsson och kusinen Anders Nilsson, den senare jaktlärare på Naturbruksgymnasiet Dille gård.

Den här dagen tittar solen fram. Medley får chansen igen på morgonkvisten. Oturligt nog står rådjuren nära där vi lämnat bilarna. Drevet går åter igen i rak nordvästlig riktning. Ut ur marken. Där börjar det bukta. Så småningom vänder det tillbaka, men dagen går och Henry beslutar sig för att koppla Medley.

 

Stopp vid gryt

Vi släpper henne igen, nu inte långt från Storsjön. Det blir påstick nästan direkt och drevet går in mot gårdarna i byn, passerar villorna och in i ett litet skogsområde nära sjön. Där blir det stopp vid ett rävgryt.

Nytt släpp och nu får Duga chansen.

Henry släpper henne strax norr om skogsbilvägen. Det tar inte lång stund förrän drevet är ett faktum.

– Nu går det mot Mimmi och Anders, säger Henry när han studerar displayen på pejlen.

 

Som det ibland gör i jakt går det mýcket snabbt.
Henry Lennartsson har precis hunnit ställa sig på pass när råbocken kommer.

Henry söker pass vid en traktorväg i skogen. Här har Mimmi stått på pass under morgonens jakt.

Duga driver på bra och plötsligt kommer rådjuret i pass. Sikten är inte särskilt bra, och vi upptäcker råbocken när den är på 15 meter, på väg upp mot traktorspåret. Henry skjuter och bocken faller i skottet.

– Det där gick snabbt, säger Henry, ler och bryter drillingen.

 

Driver fram

Han berättar över jaktradion för de övriga vad som hänt.

– Du skulle haft kvar samma pass, säger Henry till sin sambo när hon ansluter till skottplatsen.

Duga har drivit fram till rådjuret.

– Att det alltid är Duga det fälls rådjur för, ska det inte lyckas med Medley, säger Henry innan vi skiljs åt för dagen.

 

Den gröna ön

Morgonen därpå är det jakt på Frösön tillsammans med Anders Nilsson och Emanuel Lennartsson.

Medley får chansen från morgonen. Vi går längs de ännu gröna odlingarna ner mot en dalgång. På andra sidan sänkan syns gårdar och ännu mer odlingsmark. Gröna och kuperade Frösön. Den gröna ön utgör onekligen en jaktlig färgklick i det skogsdominerade fjällänet Jämtland, känd för sina stora älgtjurar. Dessa majestäter finns även på Frösön.

På väg ner mot skogsbrynet, får vi se tre mörka skuggor komma rakt mot oss över fälten. Det är älgko med kalv samt en tjur.

 

På Frösön finns det fina älgtjurar, som denna som passerade. Foto: Lars-Henrik Andersson

Vi springer snabbt lite längre ner för att genskjuta älgarna i hopp om att få en bra bild, men de hinner in i skogen.

Henry släpper Medley vid en stig i skogsbrynet. Hon har bara varit ute på sök en liten stund då vi hör att det knakar i skogen.

 

Skoveltjur

Älgarna kommer springande förbi oss och älgtjuren, en fin skoveltjur med cirka 16 taggar, blir förevigad mitt i språnget.

Medley hittar strax därefter rådjur och drevet går i snäva bukter.

– Det är nära Anders och Emanuel nu, säger Henry när han kastar ett öga på pejlen.

 

Anders Nilsson berömmer Medley som drev smal­djuret i pass. Foto: Lars-Henrik Andersson

Medley öser på och vi ställer oss att passa vid en nybruten, lerig, skogsväg. Vi hinner inte stå särskilt länge på pass förrän Anders Nilsson får avsluta jakten och äntligen blir det fällt ett rådjur för Medley.

 

Lycklig hundägare

Henry är glad. Det här var bra för unghunden.

Anders berättar om hur smaldjuret kom i pass. Därefter är det fikadags. Strax brinner en eld och pilsnerkorven kokar vid glödbädden. Det dricks kaffe och Henry berättar om morgonens älgmöte. Granveden sprakar och knastret från elden ackompanjeras av gässens trumpetstötsliknande rop när de på hög höjd flyger över oss.

– Här har vi skjutit en del rådjur genom åren, säger Henry.

Många förknippar nog inte Jämtland med rådjursjakt, men vissa områden hyser riktigt fina rådjursstammar.

 

”Jag tycker det är en ras som levererar och har god jaktlust. Ett snävt buktande rådjursdrev är svårslaget. Sedan är det en trevlig ras att ha hemma. ”
– Henry Mattsson

 

Henry berättar också om varför han valde drever.

– Jag tycker det är en ras som levererar och har god jaktlust. Ett snävt buktande rådjursdrev är svårslaget. Sedan är det en trevlig ras att ha hemma.

 

Föder upp drever och jämthund

Henry har Hölatoppens kennel tillsammans med sin mor och far där de föder upp jämthund och drever.

Duga är Henrys första drever. Han köpte henne i Åsbygden i Jämtland och första rådjuret sköt han undan tiken då hon var bara lite drygt ett år gammal.

– Jag sköt tre rådjur tre dagar i följd undan henne, säger Henry.

För Medley är det fällt fyra rådjur.

Henry har även skjutit hare och räv undan Duga.

Det som förde in honom på drever var den korsning, drever och cocker spaniel, han fick när han var elva år.

– Jag jagade jämt med den hunden. Sedan ville jag prova något annat och köpte en basset, men den blev aldrig bra, så jag gav bort henne och köpte därefter Duga och på den vägen är det.

 

Ett kid kommer i pass

Medley får en ny chans efter fikapausen, men rådjuret vill inte bukta utan springer inte långt från Frösö kyrka ner mot några gårdar och passerar en trafikerad väg. Till slut lyckas vi koppla tiken.

Duga släpps i stället och hon får genast upp rådjur. Vi går längs en stig i skogen och hör hur drevet närmar sig. Henry stannar till, tar fram drillingen och ser att han glömt hagelskotten i bilen. Men han har kulskott.

 

Full pott!

Det dröjer inte länge förrän ett kid kommer i pass. Henry fäller det med kulpipan. Duga fortsätter driva geten, som drar i väg in på grannmarken. Det vänder dock tillbaka och mot slutet av dagen lyckas Emanuel koppla upp Duga.

Ett smaldjur och ett kid blev jaktdagens resultat. Full pott för mor och dotter. Helt enkelt en jaktdag som heter duga.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev