Kommer våra barn, barnbarn och framtida generationer att på samma sätt glömma? Nej, de kommer med säkerhet att fördöma oss för att vi gav bort halva Sverige till något hundratal renskötande företagare, skriver debattören. Foto: Per Jonson
Enligt Jordbruksaktuellt bedrivs renskötsel av 150 aktiva renägare. Andra källor uppger cirka 900 aktiva. De flesta har inkomster från andra yrken för sin försörjning. Den som har flest renar har störst makt i renskötselföretagen och samebyarna. Icke renskötare har minimalt inflytande, likt alla andra med rösträtt i sametinget.
Med anledning av detta måste alla svenskar fråga sig. Är kraven från den minimala renskötseln möjliga att acceptera i ett demokratiskt Sverige? Att få råda över nästan 50 procent av landets yta rörande det rörliga friluftslivet, jakt och fiske, samt styra över allt nyttjande som tänkas kan i halva Sverige?
Frågan har egentligen lite med rätten till jakt och fiske att göra, det har renskötarna redan hundra procents tillgång till. Till och med i nationalparkerna. Att ha ensamrätt, stänga ute alla andra och kunna tjäna så mycket pengar som möjligt utan insyn, är syftet med hela processen.
Märkligt är att dessa krav kommer nu, när det är så få renskötare och i stort sett alla har andra jobb. I motsats till tidigare, när renskötsel var en livsnödvändighet för samebyarna.
Man var nöjd, behövde varandra, kunde samsas. Vem är nog same eller är det bara renskötare som ska gynnas?
En intressant tanke: Hur många kommer ihåg hur det var tidigare? Vem regerade när och hur, vilka beslutade hur och om vad? Alla de beslut som fattades, hur har de påverkat vår vardag?
Kommer våra barn, barnbarn och framtida generationer att glömma på samma sätt?
Nej, de kommer med säkerhet att fördöma oss för att vi gav bort halva Sverige till något hundratal renskötande företagare.
Därmed blir vi åskådare till vårt eget land. Det räcker att titta på effekterna av den så kallade Girjasdomen för att förstå det. I Girjas är småviltsjakt och fiske i stort stoppat för alla utom de privilegierade.
Dessa våra hemområden som vi alltid har kunnat nyttja, blir låsta muséer för oss övriga svenskar, om detta blir verklighet.
Vi har dessutom utan samråd blivit påtvingade namnbyten på våra hemområden, till namn som ingen någonsin hört talas om. Detta på platser som våra förfäder har brukat och därmed namngett, på språket som användes på plats.
Det är ren diskriminering av våra förfäder, oss och vår bygd. Återställ till de rätta namnen, till de som användes tidigare och som gjort det under mycket lång tid.
Dags att vakna
Det är dags att vi vaknar på riktigt och röstar fram de politiker som står upp för lika rätt för alla svenskar, i dag och i framtiden,
För att slippa framtida fördömanden för att vi gav bort halva Sverige till några få företagare.
Ta del av debatten, engagera dig och rösta rätt!
Sivert Öderyd
Koskullskulle
Delta i debatten
- Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
- Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
- Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
- Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
- Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
- Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
- Debattartiklar som skrivs i organisationers, myndigheters, politiska partiers, etc, namn måste också undertecknas av en företrädare.
Exempel:
Fransbygdens jaktvårdsförening
genom ordförande Kalle Karlsson
