Länsföreningarna i Svenska Jägareförbundets Region Syd riktar kritik mot Naturvårdsverket för att lodjursförvaltningen är ryckig och oförutsägbar. Foto: Jan Henricson

Debatt: ”Lodjursförvaltningen måste förbättras”

Vi, Jägareförbundets länsföreningar i södra Sverige, är på flera punkter kritiska till hur Naturvårdsverket hanterar lodjursförvaltningen. Genom myndighetens agerande skapas onödiga konflikter samtidigt som lodjursförvaltningen blir oförutsägbar och otydlig.

Tilldelningsbesluten för lodjursjakten 2024 blev långt ifrån vad många förväntat sig. Nu finns en upprördhet bland såväl jägare som tamdjursägare till den kraftiga minskningen av licensjakt på lodjur, gentemot förra årets tilldelning.

Vi är väl medvetna om vilka regler som länsstyrelserna måste förhålla sig till vid beslut om licensjakt på lodjur, och varför tilldelningen blev så begränsad. Vår kritik riktas mot Naturvårdsverket, som är nationell viltmyndighet.

Följer inte egna strategin

Naturvårdsverkets agerande och beslut kring exempelvis länsvisa miniminivåer innebär att myndigheten inte följer sin egen Viltstrategi. Där står det bland annat följande:
”Säkerställ att viltförvaltningen är tydlig, långsiktig och möjliggör delaktighet”.

För att viltförvaltning ska vara accepterad och förstådd av såväl jägare som allmänhet krävs att den är långsiktig, förutsägbar och tydlig. Det är således ett grundfundament i viltförvaltningen att människor både på kort och lång sikt ska kunna förstå hur stammarna ska utvecklas och vad målet är.

Detta vet Naturvårdsverket.

Trots det har myndigheten inte kommunicerat och tydliggjort något långsiktigt mål för lodjursstammens storlek i södra Sverige, eller hur lodjursförvaltningen ska utvecklas, vilket leder till otydlighet och bristande förtroende.

Säkerhetsnivå på säkerhetsnivå

Svenska Jägareförbundet har under många år kritiserat systemet med länsvisa miniminivåer. Numera finns möjligheten för Naturvårdsverket att sätta miniminivåer på en högre nivå – rovdjursförvaltningsområde. Men detta har Naturvårdsverket inte gjort.

Staten behåller därmed ett system där varje länsstyrelse lägger till en viss säkerhetsnivå för att inte underskrida den länsvisa miniminivån.

Problemet är att när de länsvisa säkerhetsmarginalerna läggs tillsammans blir de betydligt större än om man beslutat en samlad miniminivå för det södra förvaltningsområdet.

För oss är det självklart att vi ska ha en klok, rättssäker och långsiktig förvaltning av lodjuren där onödiga säkerhetsmarginaler inte existerar. Därför måste miniminivåer i framtiden sättas på rovdjursförvaltningsområdet – inte på länsnivå.

Förvaltningen behöver förbättras

Vi, länsföreningar i södra Sverige, är av förklarliga skäl missnöjda med hur lodjursförvaltningen fungerar idag. Särskilt gäller det ryckigheten som avspeglats i tilldelningen för licensjakten de senaste åren.

Vi ser ett stort behov av att Naturvårdsverket och länsstyrelserna tillsammans gör lodjursförvaltningen tydligare och enklare att förstå. För att öka tilltron till myndigheterna behövs också en förutsägbarhet i förvaltningen och långsiktiga mål. I dag förstår långt ifrån alla varför myndighetsbesluten runt lodjuren ser ut som de gör, vilket skapar onödiga konfliktytor.

Vi kommer därför att ta kontakt med myndigheterna och aktivt stödja initiativ som förbättrar lodjursförvaltningen. Dagens system där man dubblar och halverar licensjakten på lodjur i södra Sverige visar med önskvärd tydlighet att förvaltningen behöver förbättras.

Ordförandena för Svenska Jägareförbundets länsföreningar i Region Syd

Debattartikeln undertecknas av:

Fredrik Lundén (Jägareförbundet Östergötland), Bill Nelson (Jägareförbundet Kalmar län), Ewert Frisk (Jägareförbundet Kronoberg), Gunnar Lindblad (Jägareförbundet Jönköpings län), Linda Mattisson-Olsson (Jägareförbundet Blekinge), Lars Persson (Jägareförbundet Skåne), Magnus Stolpe (Jägareförbundet Halland), Benny Lyckebäck (Jägareförbundet Skaraborg), Magnus Kelldén (Jägareförbundet Södra Älvsborg), Morgan Andersson (Jägareförbundet Västra Götaland Väst).

Delta i debatten

  • Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
    debatt@svenskjakt.se
  • Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
  • Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
  • Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
  • Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
  • Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.