Debatt: Vad är det vi betalar för?
I senaste numret av Svensk Jakt finns ett inlägg under vinjetten ”Bakpasset” som jag verkligen kan stryka under. Det gäller säkerhet och seriositet i den så kallade säkra hanteringen av specialbagage (läs vapen) på flyget.
Jag åker upp och jagar hemma i Lappmarken några gånger per år. Det är kortare jaktresor, så jag försöker flyga upp till Umeå för vidare resa inåt landet för att spara tid.
På mina tre senaste resor har två varit under all kritik med tanke på hantering av det så kallade specialbagaget. Den senaste resan fick mig att bli riktigt förbannad.
Hittills har det varit resa från Arlanda till Umeå tur och retur. Första gången var det bäverjakt i månadsskiftet april–maj. Från Arlanda var det frid och fröjd men väl i Umeå så hamnade en del av bagaget med slutstycke och ammunition på det vanliga bagagebandet. Som tur var så fanns det kvar på bandet, men taggen lyste som en lampa med texten ”Firearm”. Om bagaget försvunnit från bandet innan jag lyckades hämta det kan man undra vems ansvar det varit.
Vårdslös hantering
Vid min senaste resa i oktober sköttes allt snyggt i Umeå. Efter några dagars älgjakt slutade resan på Arlanda med att jag skulle hämta ut mitt vapen.
På bagagevagnen, som rullades fram till utlämningen, fanns sex stycken specialbagage. Det var tre vapenkoffertar och tre väskor märkta ”Firearm”. Mannen som lämnade ut bagaget plockade upp en väska och ett bagage och räckte till mig, utan att kolla vare sig mina bagagetaggar eller ID-handling. Där stod jag med en annan jägares vapen och väska!
Jag påtalade att det inte var mitt bagage men fick mothugg av den som hanterade bagaget. När han väl insett sitt misstag, så tog han bagaget och kastade upp det på vagnen igen med resultat att vapenkofferten åkte i en båge och ner på golvet bakom trucken, där det landade med en smäll.
Den riktige ägaren till bagaget, som insåg att det var hans väskor som hanterades, blev arg och ifrågasatte hanteringen. Även han möttes med en total likgiltighet. Han hade säkert också betalt fullt pris för varsam hantering av sitt dyra, inskjutna vapen.
Efter litet dividerande fick jag mitt vapen, men så här slappt får det inte vara. Vem som helst hade kunnat plocka ut specialbagaget och gått därifrån med mitt vapen. Undrar vem som blivit ansvarig för ett försvunnet vapen då?
Ointresserat flygbolag
Jag kontaktade SAS, eftersom det var det flygbolag jag flög med, men bemöttes med ett totalt ointresse. Jag var på väg att ringa polisen i rena ilskan.
Jag reagerar mot SAS:s slappa hantering. Det gäller både säkerhet och varsamhet om mina både dyra och inskjutna vapen, som jag dessutom fått betala extra för att de ska komma fram på ett vettigt sätt.
Som jägare och vapenägare är jag väldigt noga med säker vapenhantering och att ingen ska olovandes ska kunna komma åt mina vapen, men under en flygresa känner jag ingen trygghet.
Efter två månader har jag bara fått en ointresserad återkoppling från SAS. Flygbolaget undrade om jag var nöjd med hanteringen av mina klagomål. För min del närmast skrattretande, för ingen har hört av sig trots att det rörde sig om en allvarlig incident där vapen kunnat hamna i fel händer.
Som sagt, flygbolagen tar bra betalt för att frakta vapen men utan att göra skäl för pengen.
Missnöjd resenär med specialbagage
Delta i debatten
Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.
Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.