tisdag 12 november

Publicerad 26 april 2014 - 11:40

Krönika

Krönika: Lätt att vara frikostig med andras pengar!

Bestämmelsen om att de som jagar ska erlägga en särskild avgift kom med 1938 års nya jaktlagstiftning och trädde i kraft 1 maj 1939. Statsmakterna hade varit välgörande tydliga med att föreskriva att jägarnas medel i den nya jaktvårdsfonden i första hand skulle användas för att sprida upplysning och kunskap och att det skulle ske genom konsulentverksamhet i Jägareförbundets regi.

För de pengar som jaktvårdsavgifterna genererade byggdes fältorganisationen snabbt ut med en jaktvårdskonsulent inom var och en av landets 25 länsjaktvårdsföreningar. Dessutom tillsattes särskilda jaktpoliser för att i första hand stävja tjuvjakten på älg. Det var inte svårt att övertyga ansvarskännande jägare om nyttan med avgiften i fråga och det gav dåligt anseende att fuska med betalningen.
Jaktvårdsfonden består som mycket annat i 1938 års jaktlagstiftning än i dag, även om den fått byta namn till Viltvårdsfonden på grund av naturvårdsbyråkraternas oförmåga att skilja mellan begreppen jaktvård och viltvård.
Jägarnas fonderade medel bekostar också fortsatt Jägareförbundets fältorganisation.

Viltvårdsfonden sköts av Kammarkollegiet men Naturvårdsverket beslutar om användningen av pengarna – trodde vi. Nu har det visat sig att många departement och statliga verk fått nycklar till kassaskrinet och resultaten förskräcker. Det senaste är att Trafikverket nallat 63 miljoner kronor av jägarnas pengar för att betala ersättningar för trafikeftersök! Departementsrådet Tomas Dahlman får det att låta som ett misstag – men det är det inte. Det var helt enkelt ett försök att övervältra kostnadsbiten för trafikeftersök på det statliga vägnätet på en specifik fritidskategori, nämligen jägarna.

Med samma logik hade man kunnat fördela kostnaden för eftersök av försvunna personer i fjällen på Friluftsfrämjandet eller låtit Fritidsfiskarna bekosta räddningsinsatserna vid båtolyckor. Man försöker – och går det så går det.
Om inte denna kassabrist upptäckts och uppmärksammats av Svensk Jakt hade åtgärden snabbt cementerats till rutin. Under inga omständigheter hade saken rättats till och så hade Trafikverket plötsligt haft 63 miljoner kronor extra att leka med. Det kanske hade räckt till några cykelvägar i Stockholm? Det är ju ändå där alla pengar till infrastruktur till slut tycks hamna.

De som ska skydda vanligt folk mot den här typen trolöshet och svindlerier är ju politikerna, men politikerna gör ingenting åt det. De är i huvudsak bara känsliga för en sak, nämligen opinion.
Ändå är det bara några år sedan (före förra valet) som Svensk Jakt frågade alla partiledarna om hur de ansåg att jägarnas pengar i Viltvårdsfonden skulle fördelas. Det rådde då rörande enighet om att pengarna ska gå till jakt- och viltvårdsrelaterade ändamål. Centern betonade särskilt Jägareförbundets allmänna uppdrag. Den ende som stack ut var vänsterpartiets Lars Ohly. Ohly ansåg att även andra organisationer borde få del av jägarnas fonderade medel. Det kan ju vara värt att hålla i minnet när vi går till valurnorna denna gång.

Svindleriet med jägarnas pengar i Viltvårdsfonden är dock inte någonting nytt under solen. Det har i själva verket pågått ganska länge, egentligen alltsedan Naturvårdsverket 1967 tog över myndighetsansvaret för jakten av Domänverket.
I takt med att jaktfientliga krafter började ta över verket blev det allt vanligare att jägarpengarna i Viltvårdsfonden började användas även till annat än vad de var avsedda för. En av de första som reagerade mot misshushållningen var riksdagsledamoten Henrik S Järrel (M) som avlossade åtskilliga riksdagsmotioner om att det så kallade statliga jaktkortet helt enkelt skulle avskaffas. Han fann inga skäl att jägarna som specifik fritidsgrupp skulle bekosta studier om exempelvis talgoxarnas fortplantningsbiologi. Eller kanske var det domherrarna. Järrels motioner vann dock inte gehör.

När Jägareförbundet firade 175-årsjubileum – det var 2005 – var det nära att Jägareförbundet nödgats varsla personal eftersom det väntade anslaget från Viltvårdsfonden helt enkelt uteblev. Och när pengarna äntligen kom var det ett reducerat belopp på grund av att politikerna inte kunde komma sams. Socialdemokraterna regerade men Miljöpartiet hade vågmästarroll och det lär ha gått så långt att Jägareförbundets anslag ur Viltvårdsfonden till och med vägdes in i budgetförhandlingarna.
Lika länge behövde säkert inte Rovdjursföreningen vänta när Naturvårdsverket i samma veva generöst beviljade dem medel ur Viltvårdsfonden för att skriva en barnbok om vargar! Det är alltid lätt att vara frikostig med andras pengar.

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Skribent

Bernt Karlsson

sv.jakt.norr@telia.com

Läs också Vem bestämmer?

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Delta i debatten

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3.000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till debatt@svenskjakt.se

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar

Senaste från Annonstorget