Ingen berörd kan ha missat den juridiska cirkusen som drabbat Jämtlands björnförvaltning där en paragraf i förvaltningslagen (!) stoppar länsstyrelsens sena beslut att släppa björnjaktens tilldelning fri i länet.

Jag frågar mig: Vad var länsstyrelsens syfte med att från början dela upp Jämtlands län i åtta olika jaktområden på björn?

Björnstammen är för stor i Jämtland. Den senaste spillningsinventeringen visade på en stor ökning av stammen där fler än 1.000 björnar beräknas finnas i Jämtland.
Det är långt över förvaltningsmålet på 650 björnar. Därför fattade länsstyrelsen inför årets jakt äntligen ett beslut om licensjakt som ska sänka stammen – för att närma sig det beslutade målet.

Totalt ska därför 200 björnar skjutas i Jämtlands län i höst. Men i stället för att släppa jakten fri och fälla björnarna där de finns den här tiden på året kände sig myndigheten inspirerad att sätta administrativa gränser för jakten inom länet. Och ivern för gränsdragning var så stor att länsstyrelsen kunde rita upp hela åtta olika jaktområden, där varje område fick en egen tilldelning.

Det räcker alltså inte med de mål för björnstammen i landet och länet som redan finns. Länsstyrelsen vill på eget bevåg även sätta upp mål för björnstammens storlek i olika områden inom länet.

Jag frågar mig vilken nytta den här typen av byråkrati har för viltförvaltningen? Björnarna tar inte hänsyn till länsstyrelsens uppritade områden. Djuren är där de trivs och har mat – och viltförvaltningen syftar till att skjuta djuren där de faktiskt finns.

Det här visade sig också med eftertryck då tilldelningarna fylldes blixtsnabbt i hälften av delområdena.
Men i övriga områden gick björnjakten sämre.

En månad in i björnjakten insåg så äntligen myndigheten att om man ska uppnå syftet med att sänka Jämtlands björnstam måste också de tilldelade björnarna skjutas. Därför släpptes björnjakten fri i länet, i så måtto att de kvarvarande björnarna fick skjutas inom hela länet.

Den fria björnjakten pågick en dag och det fälldes sju björnar. Därefter stoppade förvaltningsrätten den fria björnjakten, detta efter överklagan av Rovdjursföreningen.
Nu har domstolen kommit fram till att det var fel av länsstyrelsen i Jämtland att omfördela den kvarvarande tilldelningen i årets björnjakt. Detta med hänvisning till en paragraf i förvaltningslagen som gör det omöjligt att överklagade beslut ändras.

Domstolen tillägger:
”Områdesindelningen är också central för bedömningen av bl.a. jaktuttagets påverkan på gynnsam bevarandestatus lokalt och om jakten bedrivs selektivt och under strängt kontrollerade förhållanden.”

Tidigare i höst har det gigantiska länet Norrbotten bedrivit björnjakt med en gemensam tilldelning för hela länet. Det beslutet föll i god jord hos samma domstol.

Men när länsstyrelsen i Jämtland gjorde viltförvaltning mer komplicerad än vad den faktiskt är högg jakthatare och domstol direkt.

Det är en dyr läropeng för vad byråkratisk klåfingrighet medför.