fredag 19 april

Opinion

Debatt: ”Skogsbruket får allt svårare att skylla på älgen”

Foto: Kjell-Erik Moseid

Det är bara att hålla med Tommy Sander i hans debattartikel om hur Sveaskog skyller alla skogens problem på älgen. Redan för tolv år sedan, när jag slutade som upplåtelseansvarig för det område som Tommy då tog över, började det märkas att älgstammen tunnades ut i vargtäta områden.

(Tommy Sanders debattartikel finns att läsa här.)

Att just älgen skulle vara ett problem för det svenska skogsbruket i dessa tider när älgstammen, i varje fall inom vargbältet, snart har havererat, förefaller vara en fullständigt felaktig analys.
Jag minns hur det var under hormoslyrdebatten när framsynta skogsmän uttalade att om inte skogsbruket fick bekämpa lövslyet med kemikalier skulle inte våra massafabriker överleva på grund av råvarubrist.
Med liknande felsyn uppfattar storskogsbruket i dessa dagar faran med att älgen äter upp den svenska skogen och utgör därmed en begränsande faktor.

Avlövad organisation
En annan sak som Sander tar upp är hur skogsskötseln har satts på undantag. Mycket av detta beror på att den skogliga organisationen, inom i första hand bolagsskogsbruket, de senaste 15 åren fullständigt har avlövats på fältpersonal med skoglig utbildning.
Det hela började långt tidigare, men den stora förändringen inom det statliga skogsbruket kom när AssiDomän övergick till en mer funktionell organisation och drog in den lokala skogsförvaltningen som fanns tidigare.
Jag var då distriktschef och påtalade farhågorna för de ansvariga cheferna som då fanns, men mina argument viftades bort.

Tunn organisation
Tyvärr så har även den myndighet som har tillsynen över det svenska skogsbruket, Skogsstyrelsen, en allt tunnare organisation vilket gör att personalen gömmer sig bakom datorn och inte hinner ut i verkligheten.
Den svenska skogen skulle kunna avkasta betydligt mera om den sköttes optimalt.

Svårare att hitta skador
Åter till älgen och den framtida möjligheten att kunna bedriva älgjakt. Inom stora delar av landet kommer det inte att finnas underlag för årlig älgjakt och därmed inte så lätt att hitta betesskador förorsakade av älg.
Jag minns förresten en exkursion med kommunfolk där Per Angelstam från Grimsö visade på en hårt betad ungskog där den enda rönn som överlevt växte på en hög sten utom räckhåll för älgarna.
Då kunde man tala om betesskador. Men när verkligheten förändras så måste också beslutsfattandet förändras, annars är vi illa ute. Betänk det!

Ingemar Andersson
Lindesberg

Delta i debatten!

Skriv en insändare – högst 3.000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till:
debatt@svenskjakt.se
Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.
Du kan också använda dig av #jaktpol på Twitter.

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.