Jag har sett många märkliga beslut från myndigheter, men tilltaget kring elektronisk övervakning under vargjakten tar nog priset. Regler som stipuleras kring elektronikkravet känns som den mest kvalificerade exemplet på skrivbordsprodukt jag sett. Regler som saknar all rimlig verklighetsförankring.

Obehaglig överraskning

Vad händer om elektroniken slutar fungera, tappar täckning eller att batteriet sinar just när vargen är på väg till mitt pass? Jag skjuter, omedveten om felen, och får sedan en obehaglig överraskning i form av polisanmälan och en process där jag misstänks för jaktbrott.

Polisen har för vana att ta vapen i beslag under utredningen som brukar ta flera år att genomföra. Vill jag utsätta mig för den risken? Knappast! Vill jag sänka vargstammen där jag bor? Absolut!

Reglerat i lag

Jag får uppfattningen att länsstyrelserna är så kvalificerat skitskraja att de tar till dessa övertoner i hopp om att skapa friskrivning. Om det nu är så borde rimligen mobiltömning och signalspaning (både teknisk spaning och kommunikationsspaning) vara bra också.

Den typen av integritetskränkande åtgärder är reglerat i lag kopplat till brottsbekämpning eller inom underrättelsetjänsten.

Kan ens länsstyrelserna bedriva den typen av integritetskränkande övervakning som nu föreslås? Vad är skillnaderna? 

Gör rätt

De regler som nu angivits är så oerhört häpnadsväckande att jag misstänker att få eller inga jägare vill jaga varg. Kan det vara den indirekta metoden för att glesna antalet jägare och därmed minska avskjutningen?

Jag hoppas att jag har fel, men regelverken som angivits är inte bara kvalificerat fel – det är barockt!

Länsstyrelsen! Backa och gör om eller har ni helt tappat tilltron till jägarkåren?

En jägare på Klyftamon