Jägarna är de bästa viltvårdarna. De garanterar vårdandet av den biologiska mångfalden och får genom sin hobby också en bra friskvård för egen del.
Förvaltarskap var uppdraget jägarkåren fick 1938 i en tid då landets viltstammar på flera sätt var hotade. Idén att låta det civila samhället själva bära ansvaret för det man älskade var alldeles lysande. Idag myllrar skogen av vilt som aldrig förr.
Det goda arbete man utfört i många år har gett dagens förutsättningar men reser också nya utmaningar.
Till det hör behovet av en Viltmyndighet, som kan arbeta efter dagens villkor. Det finns ett utbrett missnöje med den nu rådande myndighetsstrukturen och dess fokus på bevarandeperspektivet.
Dagens stora viltstammar innebär snarare att vi behöver ett brukandeperspektiv, en adaptiv förvaltning. För att realisera detta ser vi ser vi behovet av en ny myndighet.

Få legala vapen blir illegala
Den starka tillväxten av arter som vildsvin och säl med de påföljande problemen i form av svårigheter med jaktmetoder och hur man kan ta om hand kött och skinn, är också exempel på nya frågor.
Hanteringen av vapenlicenser är en annan fråga som inte i jakt på kriminella kan få skapa mera kostnader och krångel, som till exempel att licensbelägga magasin.
Ytterst få jaktvapen används i kriminella sammanhang, därför får inte bekämpningen av illegala vapen gå ut över de som sköter sitt vapeninnehav rätt.
Kristdemokraterna var pådrivande för att stoppa flera av de åtstramningar i vapenlagen en utredning föreslog förra året.
Vi behöver snarast utverka undantag i Terrängkörningslagen som idag diskriminerar funktionshindrade från att delta i jakten.

Rovdjur berör mest
Den fråga som mest berör människor är rovdjursfrågan. Frågan ska skötas i Sverige och i samband med att vargen nått gynnsam bevarandestatus måste EU respektera våra förvaltningsplaner.
Den beslutsstruktur som nu slagits fast ger möjlighet till jakt den kommande vintern.
Vi får återkommande kritik för att vi anser att politiska avvägningar ska göras utifrån underlag från forskarvärlden. Men hur ska annars människor på landsbygden som är berörda i sin vardag kunna få inflytande och påverka frågan?
Politiken ska när det gäller rovdjur göra de avvägningar som behövs, på samma sätt som vi gör i så många andra frågor.

Täcker inte kostnader
Rovdjurstrycket, där 25 procent av landet bär nära 100 procent av bördan, medför socioekonomiska konsekvenser som politiken måste ta hänsyn till.
Det är inte görligt att med ekonomiska medel tro sig kompensera de som drabbas.
Rovdjursersättning kanske finansierar uppförande av ett stängsel, det täcker dock inte det kostsamma underhållet, tiden för tillsyn och framför allt oron som tränger in i vardagen hos djurhållarna
Kristdemokratin bygger på ett antal pelare. Förvaltarskapstanken, att dagens värld ska kunna lämnas till nästa generation i ett gott skick, är en av dessa.
Jägare är förvaltare av en naturresurs. Det har de visat vårt land, formellt i 76 år.
Kristdemokraterna vill se detta förvaltarskap fortsätta även efter 2014 och då rustade med de verktyg som krävs idag.
Irene Oskarsson (KD)
jaktpolitisk talesperson