Januarijakten liknar slakt mer än avskjutning för att tillfredsställa markägarnas behov av att minimera betesskador. Dessutom gör det att älgarna stressas och blir sämre förberedda att möta vinterns mödor.
Älgjakten borde avslutas i mitten av december.

Ingen har koll

Beträffande betesskador vet ju ingen hur många älgar det finns på ett område. Resultaten bygger ju på indirekta metoder som Äbin, älgobs och älgspillningsinventeringar.

Det är läge för att inleda inventeringar med drönare eller helikopter för att se verkligheten. Börja med de områden som har störst betesskador enligt Äbin. Har man koll på populationen så kommer man också fram till en riktig avskjutning.
Dessutom måste man inventera betesförhållanden på de Äbin-områden som har mest skador. Beror de på en monokultur av tall, med minimala betesalternativ?

Sönderkörd mark

Att bedriva skogsbruk innebär ansvar för att också stimulera mångfald, och inte bara att maximera vinster genom monokulturer.
Ett bevis på rovdrift av skogen är också de stora arealer som förstörs vid avverkning. Ofta blir marken helt oåtkomlig för människor, då den körs sönder med djupa hjulspår efter traktorer för avverkning och markberedning som resultat.

Blockerar jakt

Den utökade jakttiden på älg innebär att jaktlagen inte intensifierar jakten för att komma till avslut.

På det viset blockerar älgjakten all annan jakt, till exempel efter vildsvin och rådjur, som också förorsakar ökande viltolyckor på grund av för stora populationer.

Bengt Andersson